Fruktad skalbagge kräver stora insatser

21 januari 2016 En fruktad skalbagge, den asiatiska långhorningen, har fått fäste i Helsingfors. När ett träd angrips måste alla värdträd på mindre än 100 meters avstånd huggas ned.

"Det krävs stora insatser, men det är det värt", säger Johan Östberg, forskare vid SLU.

Fruktad skalbagge kräver stora insatser

Den asiatiska långhorningen är vanligast bland lövträd, men förekommer även hos barrträd som tall .

Länge trodde man inte att den kunde få fäste i norra Europa. Att föröka sig, lägga larver som utvecklas till skalbaggar, tar nämligen betydligt längre tid i kallt klimat. Men det visade sig alltså vara fel.  2010 angreps exempelvis plantskolor i Holland. Och i höstas upptäckte man att skadeinsekten både överlevt och förökat sig i träd i närheten av Helsingfors i Finland. Och där genomförs nu samma omfattande åtgärder som i Holland.

 – Alla värdträd inom hundra meter från det angripna måste huggas ned. Man måste också kolla efter utgångshål på alla träd inom två kilometer. Det kanske låter som väldigt stora insatser men sett till kostnaderna som blir om den får spridning, så är det värt det. Dessutom säger svensk lag att den måste utrotas, säger Johan Östberg. SLU, som med stort intresse följt forskningen om skalbaggen, till SKOGEN.

I Nordamerika har spridningen av skalbaggen kostat enorma belopp både genom uteblivna virkesintäker och åtgärder för att stoppa den. I Sverige har larver hittats i träemballage från Kina. Men än så länge har den inte påträffats i svenska träd.

Den sprids genom växter som japanska lönnar och bonsai, oftast med Kina som exportör. Allra vanligast är dock att den följer med i träemballage för stenmaterial.

– Stenen kommer från områden i Kina där man använder poppel för att tillverka emballaget. Poppeln är dess  värre omtyckt av skalbaggen, förklarar han.

Träemballage ska värmebehandlas så att eventuella insekter dör men uppenbarligen händer det att misstag – eller slarv – förekommer.

På svenska kallas skalbaggen kort och gott för långhorning. Men den finns i två varianter: Anoplophora chinensis som lever i nedre delen av stammen och i rötterna på lövträdsplantor med en stamdiameter större än en centimeter.  Anoplophora glabripennis  lever högre upp i stammar och trädkronor. Den kräver en större stamdiameter, minst fem centimeter.

Bägge varianterna har flera gånger spridits i Europa.  Anoplophora chinensis har oftast kommit via växter. Anoplophora glabripennis kommer  oftast med träemballage..

– Om man ska försöka gradera så är nog Anoplophora chinensis den värsta eftersom den går på så otroligt många olika trädslag, säger Johan Östberg.

Fakta om långhorningen

2,5- 3  centimeter lång

Randiga känselspröt som är längre än kroppen.

Svart och glansig med vita prickar

Se upp:

Om du hittar utgångshål med 10-15 millimeters diameter i träd som du köpt de senaste tre åren.

Om du hittar spår av skalbaggar eller larer i träemballage från Kina.

Då bör du informera Jordbruksverket!

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb