Frihuggning maxar naturvårdsnytta

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Hänsynsträd som inte frihuggs gör mindre naturvårdsnytta (arkivbild).
Att lämna hänsynsträd vid avverkning är en sak, att få dem att göra fortsatt naturvårdsnytta i gallringsskogen en helt annan. SLU-forskaren Delphine Lariviere tipsar om frihuggning.


Vid en avverkning lämnas över fem procent av träden kvar av naturvårdsskäl. Så har man gjort i ungefär 25 år.

Annons
Annons

Men att i en tät gallringsskog hitta de ursprungliga hänsynsträden kan vara svårt. Enligt ett nyhetsbrev från SLU Alnarp testas bland annat laserskanning för att hitta och markera platsen på skördarförarnas kartor.

Men sedan återstår att veta hur skogar med naturvårdshänsyn ska skötas. Gallringsmallar är utformade efter trädslagsrena bestånd. Men så ser inte dagens skogar ut.

– Främst finns det inslag av en hel del björk som det finns anledning att ta tillvara, säger Delphine Lariviere, forskare vid  institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, i nyhetsbrevet.

Överlag behöver skötseln av gallringsskogen anpassas så att inte gran tar över, menar hon.

Genom att studera ekar som lämnats i en granplantering från 1975 kan hon konstatera att träden måste frihuggas för att må bra och bidra till biologisk mångfald.

Av  de 150-åriga ekar som lämnats kvar mådde de allra bäst som hade en frihuggen yta på två meter runt kronan. På dessa träd har kronan vidgats med cirka en meter år alla håll under en tioårsperiod.

– Utan frihuggning är kronorna oförändrade med många döda grenar. De ekarna mår inte bra, säger Delphine Larviere.

Utebliven frihuggning minskar också den biologiska mångfalden. Det syntes bland annat i antalet bin. Ekar som i viss mån frihuggits hade dubbelt så många bin jämfört med dem som inte frihuggits alls.

Publicerad:
  • Blommande gran

    Efterlängtat blomår bär frö

    FÖRYNGRING. Skogsbruket ­gläder sig åt blomning i frö­plantagerna. Tack vare förra årets varma sommar var förutsättningarna goda i år. Nu ­samlas frön in efter flera års brist och höga prisnivåer.
  • Annons
  • Jan Hedberg

    ”Lär av Kanada – såga mer skadat timmer”

    SKADOR. I Kanada har sågverken lärt sig ta hand om insekts­skadat virke. Det kan Sverige ta efter, anser Jan Hedberg som har god kännedom om nordamerikanskt skogsbruk. Men svenska företag säger att marknaden för skadat timmer är för liten.
  • Gert Adolfson

    ”Biometrias styrelse ­behöver fler renodlade ­säljare”

    PARTER. Biometrias styrelse ska representera både säljare och köpare på virkesmarkanden – men de renodlade säljarna är underrepresenterade, anser Svenska kyrkan. Nu är en liten förändring i alla fall på gång.
  • Annons
  • Arbete med röjsåg

    Det är verktygen som ska jobba

    MOTORMANUELLT. Kristina Lagerstedt är ergonom och arbetsmiljöspecialist på ­företaget Avonova i Växjö som erbjuder företagshälsovård. Kristina möter bland annat kundföretag inom skogsvård. 
  • Kroppen är din bästa skogsmaskin

    MASKINFÖRARE. Det är ett segt och envist arbete att förbättra arbetsmiljön i skogen, oavsett om du gör det för andra eller för dig själv. Men det lönar sig. Och små förändringar kan i längden göra stor skillnad.
  • Annons