Frihuggning maxar naturvårdsnytta

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Hänsynsträd som inte frihuggs gör mindre naturvårdsnytta (arkivbild).
Att lämna hänsynsträd vid avverkning är en sak, att få dem att göra fortsatt naturvårdsnytta i gallringsskogen en helt annan. SLU-forskaren Delphine Lariviere tipsar om frihuggning.


Vid en avverkning lämnas över fem procent av träden kvar av naturvårdsskäl. Så har man gjort i ungefär 25 år.

Annons
Annons

Men att i en tät gallringsskog hitta de ursprungliga hänsynsträden kan vara svårt. Enligt ett nyhetsbrev från SLU Alnarp testas bland annat laserskanning för att hitta och markera platsen på skördarförarnas kartor.

Men sedan återstår att veta hur skogar med naturvårdshänsyn ska skötas. Gallringsmallar är utformade efter trädslagsrena bestånd. Men så ser inte dagens skogar ut.

– Främst finns det inslag av en hel del björk som det finns anledning att ta tillvara, säger Delphine Lariviere, forskare vid  institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, i nyhetsbrevet.

Överlag behöver skötseln av gallringsskogen anpassas så att inte gran tar över, menar hon.

Genom att studera ekar som lämnats i en granplantering från 1975 kan hon konstatera att träden måste frihuggas för att må bra och bidra till biologisk mångfald.

Av  de 150-åriga ekar som lämnats kvar mådde de allra bäst som hade en frihuggen yta på två meter runt kronan. På dessa träd har kronan vidgats med cirka en meter år alla håll under en tioårsperiod.

– Utan frihuggning är kronorna oförändrade med många döda grenar. De ekarna mår inte bra, säger Delphine Larviere.

Utebliven frihuggning minskar också den biologiska mångfalden. Det syntes bland annat i antalet bin. Ekar som i viss mån frihuggits hade dubbelt så många bin jämfört med dem som inte frihuggits alls.

Publicerad:
  • Nyckelbiotopsförslag väcker kritik

    Kritiken mot Skogsstyrelsens förslag om att upphöra med registrering av nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar är massiv. Det visar inkomna yttranden, enligt tidningen Sveriges Natur.
  • Annons
  • Tjejer på skogskollo

    Många kollotjejer redan frälsta

    REKRYTERING. Unga kvinnor som deltar på Skogskollo för tjejer har redan en tydlig relation till skog, skogsbruk och skogen som arbetsplats. Det visar ett examensarbete vid SLU utfört av Sofie Dahlén Sjöbergh.
  • ”Barkborrens framfart inte reservatens fel”

    DEBATT. Det är olyckligt att barkborrens framfart skylls på naturreservaten. 97 procent av skogen där barkborrarna trivs ligger utanför reservaten, skriver Göran Rune, Skogsstyrelsen, och Claes Svedlindh, Naturvårdsverket.
  • Annons
  • Virkesstudion #21 - Kompetensförsörjning

    Hur lockar vi unga till branschen? Det är frågan som Virkesstudion diskuterar i sitt senaste avsnitt. 
  • ”Vi tar avstånd från sexistisk marknadsföring”

    Kategorier: jämställdhet, sexism
    DEBATT. Svensk skogsnäring tar starkt avstånd från marknadsföring av skogsmaskiner med lättklädda kvinnor, skriver flera chefer i ett gemensamt uttalande.
  • Annons