Frihet under ansvar

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Principen "frihet under ansvar" fungerar rätt bra, tycker skribenten. Foto: Matts Bildström, SKOGEN-bild. (Bilden är en genrebild)
FÖRENINGEN SKOGEN KOMMENTERAR. Jag heter Per Hultengård och är skogsägare - som många av oss medlemmar i Föreningen Skogen. Det är ju det här med skogen som är kittet, det som förenar oss medlemmar - skogsägare, skogsmaskinsförare, virkesinköpare, jägare, naturengagerade, skogsbolag, jägmästare, entreprenörer, allmänhet och andra skogligt intresserade. Alla vi som bara älskar det här med skog!

Jag har under många år funderat mycket över avvägningen mellan det här med skogen som nationell resurser/tillgång och äganderätt. Och tycker att principen för den svenska skogspolitiken om ”Frihet under ansvar” är rätt bra.

Annons
Annons

De av oss som är skogsägare är måna om vår frihet. Vi är intuitivt misstänksamma mot pålagor och instruktioner från stat och myndigheter. Vi tycker att vi tar ansvar – och det tycker vi framför allt inte därför att staten och Skogsstyrelsen tycker att vi ska ta ansvar utan därför att vi likafullt envisas med att bruka och vårda och ta ansvar för vår skog – oavsett vad stat och myndigheter tycker och vare sig vi köpt den eller brukat den sedan generationer tillbaka.

Och där någonstans tycker jag att det är så befriande att höra Skogsstyrelsens GD Herman Sundqvist säga ”Att avverka skog är inget man ska skämmas för” - (senast i ATL nr 6/2017).

För att så är det; jag skäms minsann inte för att avverka skog, särskilt inte när den börjar bli överåldrig och jag vet att den framkallats genom god skogsskötsel. Men lika stolt är jag över att min virkesinköpare – tillsammans med kloka och omdömesgilla skogsmaskinförare - avverkar med naturvårdshänsyn, minimerar körskador och rättar till om det blev fel.  Och lika roligt tycker jag det är att se mitt hygge planteras. Och se det röjas – för att nu inte tala om när jag själv tar mig tid att gå ut i planteringsskogen med röjsågen och röja fram en stabil blandskog (inte bara gran) för kommande generationer och känna och se att – ja! – jag skapar en ny skog!  Det ger mig en oerhörd tillfredsställelse.

Föreningen Skogen bildades i slutet av 1800-talet. Den svenska skogen var då kal och överutnyttjad. Insikten om att denna resurs måste återuppbyggas – inte bara genom återbeskogning utan också fortsatt god skogsvård – var drivande för bildandet av Föreningen Skogen.

Jag har – i mitt arbete – haft förmånen att få vara med vid firandet av tidningen Katrineholms-Kurirens 100-års-jubiléum den 5 januari 2017 - det var samma dag (100 år tillbaka) som Katrineholm fick sina stadsprivilegier och därmed samma dag som en tidning enligt dåtida regler kunde ges ut där.

I ett ”provnummer” som gavs ut redan i december 1916 och som nu återutgetts 2017 hittar jag en insändare från signaturen ”P.J” med rubriken ”Akta skogen”

Insändarskribenten lämnar där kloka ord som:

”Skövla ej blint! Avverka i mån av tillväxten. Tag det fullvuxna och dugliga. Låt det unga och växande stå! Tag bort det, som ej vill uppåt, till fromma för det som vill svälla och ge landet rikedom, skönhet och glädje. Lämna fröträd när du avverkar. Sätt plantor och så frön. Tag inte ett enda träd utan att skapa möjlighet för ett annat och resligare."

Signaturen ”P.J” fortsätter med en uppmaning om att ”Samlen er alle i socknen i en skogsvårdsförening” och rundar av med allvarsorden: ”Utan skog intet lantbruk, utan skog ett land icke beboeligt. Utan natursinne, andlig död”.

Kanske tog signaturen ”P.J” i lite där på slutet, men något av det som skrevs var väl det som sammanfattar all tanke bakom bildandet av Föreningen Skogen (om än några decennier tidigare) och vad det egentligen handlade om. Och det gäller för oss alla än i dag! Skogsägande och frihet - under ansvar!

Låt oss fortsätta att ta det ansvaret – alla vi som håller på med skog!

Per Hultengård, Styrelseledamot Föreningen Skogen

 

 

 

 

 

 

 

Publicerad:
  • Norra Skogsägarna nöjda med 2019

    Kategorier: Norra Skogsägarna
    Norra Skogsägarnas resultat för 2019 landade på 110 miljoner kronor före skatt. Det är en sänkning med 17 miljoner jämfört med året innan. ”Ett gott resultat med tanke på på världsmarknaden”, anser föreningen.
  • Annons
  • Kristina Wallertz

    Doktorsbana började med röjsåg

    PRISTAGARE. I början lockade röjsågen mer än teoretiska studier, men i dag är Kristina Wallertz är en av landets främsta forskare på snytbaggar och annan föryngringsproblematik.
  • Virkesstudion #26 – Besök på Föreningen Skogens nya kontor

    Kategorier: Virkesstudion #26
    Denna gång besöker Virkesstudion tidningen SKOGEN. Där diskuteras aktuella ämnen ur det kommande numret, som exempelvis hur den nya klassningen av massaved fungerar, med chefredaktör Bengt Ek.
  • Annons
  • Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

    Var  besvärlig  med  detaljerna!

    Är virkessäljare för flata i förhandlingen när de säljer sitt virke? Ja. Det tycker i varje fall många som har svarat på månadens fråga från tidningen SKOGEN nyligen.
  • Anpassad gallring ger artskydd

    Kategorier: lavskrika, gallring, artskydd
    Lavskrika behöver täta skogar om den häckar nära bebyggelse. Längre bort från husen kan den häcka i öppna skogspartier. Genom anpassad gallring kan man alltså både bruka skogen och värna lavskrikan.
  • Annons