Hur många gånger han har hört skämt om sitt efternamn? Det glömde reportern att fråga. Och Peter har bättre humor än så – det finns anekdoter från redaktionen. Man förstår att han har bidragit till god stämning och hög kvalitet på jobbet. En äkta Söderkis från storstan med skog (och idrottsklubben Hammarby) i hjärtat.
– Morfar hade tjugofem-trettio hektar skog på Gräsö i Roslagen, och jag var där jämt på somrarna. Nu blir det mer. Jag gillar sysslorna, att kunna påverka en större yta. Det är dags för avverkning för bättre ekonomi. Det ska bli vackra hyggen, vi sparar lövträd och stora tallar som en örn eller fiskgjuse kan bo i.
Skogsägare hukar sig ofta, är en av de saker han har lärt sig genom åren på SKOGEN, där han har mött så många läsare och medlemmar.
– Man måste veta vad man vill som skogsägare, eftersom det finns olika sätt att bedriva skogbruk.
Följer han alla goda råd som SKOGEN förmedlar?
– Nja … Tiden finns inte. Jag har inte gallrat mycket – det är lönsammare att jag är på jobbet än att jag gör något halvdåligt i skogen. Men vi är tre som tar ved på fastigheten. Det blir jättesnyggt! Färre granar, ljust och fint.
Jympaskor eller Graningekängor? Peter har alltid gillat att röra på sig och spelade fotboll och innebandy tills för några år sedan, när ett knä satte stopp. Att vara del av ett lag uppskattar han även på jobbet – att stämma av, diskutera, förändra. Under hans tid på SKOGEN har också mycket skett. Precis som i skogen har tekniken i tidningsvärlden utvecklats snabbt. Peter har ofta haft en nyckelroll, eller som han säger:
– Jag uppskattar att jag har fått stort förtroende av Benke.
Chefen under Peters tid på SKOGEN har, utom några år i början, varit Bengt Ek. Utan elaka tankar kan man likna Peter vid den grå eminensen som styr och bestämmer en hel del i bakgrunden, och för frilansar över hela Sverige har han varit en klippa, vilket är just vad hans förnamn betyder.
En stor del av arbetet genom åren har varit bildhantering och layout. SKOGENbild, föreningens egen bildbyrå, ligger han bakom, men han gillar textsidan också:
– Det är roligt att redigera texter och att skriva kortare bitar. Kanske blir det en skrivarkurs.
Han blir inte gungsstolssittande. Spanskan måste hållas vid liv. Han har anmält sig som god man för ensamkommande flyktingbarn. Han kan tänka sig en Sibirienresa. Militärhistoria är intressant. Det finns senioruniversitet. Industrihistoria är eftersatt och borde få mer uppmärksamhet.
Det tycker han om SKOGEN också:
– Tidningen är värd en större upplaga! Den är bra. Jag är speciellt stolt över att ha fått påverka innehållet i den nya, omgjorda tidningen.
Han är samtidigt noga med att tacka för allt han har fått lära sig av fasta medarbetare och erfarna tidningsmänniskor om att sätta ihop en tidning.
– En tidning är som att sätta ihop en orkester – man kan inte bara ha violiner. Man måste ha bastuba också.
Och nu byts prinsen och dirigenten ut. SKOGEN önskar Peter Björck ett gott annat liv och välkomnar i stället Anders Danielsson.
Sagt om Peter
”Det var han som fick in mig på att skriva. Han har haft ett oerhört tålamod, varit väldigt uppmuntrande och litet av en mentor.”
Karin Bernle, skötselredaktör på SKOGEN
”Peter är utan tvekan den mest tillgänglige redaktör jag haft nöjet att samarbeta med under mina trettio år som frilansare åt en mängd förlag. Och det vill inte säga lite.”
Per Ericsson, teknikredaktör på SKOGEN
SKOGEN 1/2016
Fotnot: Klisterprins? När Peter började sin yrkesbana klippte och klistrade man ihop tidningsoriginalet innan det gick till tryck. I dag görs tidningen helt och hållet i datorn.