Jägmästare Back Tomas Ersson är sedan i höstas universitetsadjunkt på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Han är en både skogligt erfaren och berest man. När han var i åttaårsåldern utvandrade hans familj till Calgary på prärien i västra Kanada.
Därifrån kunde man se bergen och skogen.
– Genom scouterna var jag mycket där och det inspirerade mig och mitt intresse för skogen väcktes. Så småningom började jag plugga till skogs- och viltvårdstekniker.
Back Tomas ErssonI Kanada är merparten av skogarna statliga och Tomas jobbade som plantör, röjare och skogsbrandman under somrarna. Då fick han en formidabel erfarenhet av jättelandet Kanadas skogar och Tomas blev helsåld på skog. Som 23-åring återvänder han till Sverige och börjar sin jägmästarutbildning och under den tiden hann han också med ett utbytesår i Sydafrika med inriktning på plantageskogsbruk.
– Sverige har ett mycket gott rykte för sin skogliga utbildning. Mina lärare i Kanada rekommenderade mig verkligen att återvända och utbilda mig på SLU och dessutom var utbildningen här gratis. Och så hade jag turen att träffa min blivande hustru i Umeå.
Stefanie är från Tyskland och var utbytesstudent som skoglig kandidat och biolog på Skogis. Så nu handlar det om att få de tre barnen på sju, fem och två år att också intressera sig för skog och natur.
– Familjens stora fritidsintresse är friluftsliv och vi tar alltid med barnen. På så sätt hoppas vi bädda för ett skogligt intresse.
Efter ett år som gästforskare på Kanadas motsvarighet till Skogforsk, FP Innovations, återvände familjen till Sverige. Då hade Back Tomas också lärt sig ytterligare ett språk i fransktalande Quebec. Tyskan hade han redan genom ett utbytesår i Tyskland på 1990-talet.
Sedan kom chansen att få jobba som universitetsadjunkt på Skogsmästarskolan. Nya unga krafter behövdes och dessutom en person som doktorerat.
– Stefanie var trött på Umeå och nu stormtrivs vi här i Skinnskatteberg – eller Skinnsberg, som vi säger här. Jag är född i Rättvik och gillar mindre orter. Livet är enklare då.
På skolan undervisar Back Tomas skogsmästarstudenter på halvtid.
– Studenterna måste ha arbetslivserfarenhet av skog för att komma in. Fördelen är att alla är oerhört motiverade och kunniga. Nackdelen kan ibland vara att de har med sig en förutfattad mening om vad som är bäst.
Resten av arbetstiden forskar han. 2014 disputerade han i skogsteknik med avhandlingen Concepts for Mechanized Tree Planting in Southern Sweden.
Frågan om mekaniserad skogsplantering är viktig för skogsbruket, säger Back Tomas.
– Här finns mycket att göra. Branschen tycker att vi kan det här med markberedning och man anser att tekniken är mogen. Men det tycker inte allmänheten. Den tycker att det ser för jävligt ut efteråt. Vad jag arbetar med nu är att hitta metoder som syns mindre, men ändå fungerar effektivt inför planteringen och föryngring.
Det är ingen enkel fråga. Det finns egentligen bara en riktigt stor tillverkare för markberedningsaggregat, Bracke Forest, och marknaden är liten, så någon utvecklande konkurrens finns inte riktigt.
– Om vi inte finner en effektiv och skonsam markberedning är risken stor att det blir lagstiftning för att minska markstörningarna. Vi måste hitta på något listigt, till exempel sensorer som kan läsa markens beskaffenhet för att minska störningarna.
Back Tomas säger att maskinell plantering med täckrotsplantor sannolikt kommer att bli viktigare i framtiden på grund av befarad arbetskraftsbrist. Barrotsplantor är en mycket kostsam planteringsform.
– Vi ser redan att de dyra barrotsplantorna minskar i antal i planteringarna.
SKOGEN 3/2017