Drygt 4000 besökare har hittills registrerats. De kan ta del av oräkneliga presentationer, både i mindre format, så kallade posterpresentationer, och vid stora scener.
Från en scen talade Eckehard G Ockerhoff, chef för forskningsavdelningen för skogens hälsa hos schweiziska forskningsinstitutet.
Han berättade om ökningen av skogliga skadegörare som en konsekvens av den globala handeln. Träemballage är en källa till spridningen, plantor från länder utanför Europa, en annan.
– Men läget skulle vara ännu värre utan den internationella standarden ISPM 15 som kräver att träemballage behandlas mot skadegörare, sa Eckehard G Ockerhoff.
Det är vanligt, berättade han, att röster höjs för hårdare kontroller vid ankomst av importerat gods. Men han lät en bild av en containerhamn, som ett ändlöst plockepinn av kringkastade containrar, visa på omöjligheten.
– Det skulle behövas en hel armé för att kontrollera det här, sa han.
Värst skadespridare är import av utomeuropeiska plantor och krukväxter. Eckehard G Ockerhoff uppmanade församlingen att köpa lokala växter. Karantän när plantan anländer till sin nya destination, som i Australien, skulle kunna vara en väg för att sätta stopp för nya skadegörare.
Eckehard G Ockerhoff nämnde också det anmärkningsvärda i att många skadegörare som anlänt till Europa inte varit svartlistade eller ens ”funnits på radarn” när de visat sig göra stor skogsskada på sin nya destination.
– Det kan mycket väl vara så att de inte gjorde någon skada på sin ursprungliga lokalitet, förklarade han.
En monterföreläsning, hos SNS (nätverket för nordisk forskning) drog stor publik tack vare det populära temat kontinuitetsskogsbruk (hyggesfritt) i Norden med en synnerligen namnkunnig panel. Delar av deras forskning presenteras i skriften Continous cover forestry in northern boreal forests – opportunitites and challenges, sammanställd av forskningsinstitutet Luke i Finland.
Några flaskhalsar har identifierats- och behöver studeras vidare. Som att man i kontinuitetsskogsbruk brukar föredra naturlig föryngring. Hur påverkas beståndets tillväxt när de förädlade plantorna uteblir? I synnerhet då den omgivande vegetationens täthet har effekt på processen. Hur ska man hantera det faktum att plantor växer långsammare vid hyggeskanter om man exempelvis tillämpar huggning i schackrutesystem?
Och hur blir det med rotröta i skogar där mogna granar kontinuerligt avverkas med maskiner som kan skada befintlig skog? Den blir troligtvis värre, tror professor Matti Koivula från Finland.
Samtidigt finns försiktiga antaganden om att kontinuitetsskogarna kan klara såväl torka som granbarkborre bättre.
Norska ekologen Fride Høistad Schei påminde om att naturhänsyn, som gamla döende träd, måste lämnas även vid kontinuitetsskogsbruk för att gynna rödlistade arter.
Forskarna i panelen var överens om att man behöver kombinera olika skogsbruksmetoder för att möta att målen för skogen blir allt fler. Och behovet av mer forskning är brådskande, ansåg de.
Ett par hundra utställare finns på plats och många är verksamma i andra delar av världen. Klimatnytta och nära samverkan med lokalbefolkning är nyckelord.
Amerikanen Troy Wiseman är inget undantag. Han har blivit en föregångare inom kommersialisering av bambu, eller ”2000-talets träfria timmer” som han kallar det.
Företaget Ecoplanet Bamboo har på 15 år utvecklat, och tillverkar nu, bambubaserad massa för pappers- och textiltillverkning. Miljö- och klimatfördelar som omger projekten har gett företaget stor uppmärksamhet. Genom att bara beskoga infertil mark ökar kolbindning och biologisk mångfald, hävdar man.
Det handlar om totalt 30 000 hektar mark som varit så sönderbetad, nedtrampad och kompakt att inget vuxit där. Även på bränd jord har bambuskogar med yviga gröna kronor anlagts. Den torktåliga bambun motverkar erosion – och skapar arbetstillfällen. Ett par tusen arbetare sysselsätts via företaget varav 350 är fast anställda.
Bambufarmerna finns i Nicaragua, Ghana, Rwanda, Sydafrika och Filippinerna. Av bambun görs främst toalettpapper och formpressad kartong, exempelvis sådan som används som dryckesbrickor.
– Vi använder oss av icke invasiv bambu, och plockhugger försiktigt så att vi inte ruckar biodiversitet eller kolfångst, säger Troy Wiseman som också påpekar att stora klimatfördelar uppnås endast tio år efter plantering.
Fotnot: Kongressen pågår till och med lördag 29 juni på Älvsjämässan. Det är den 26:e för det globala forskningsnätverket Iufro. Kongressen anordnas vart femte år och nästa gång blir det i Nairobi i Kenya.