Skogsproduktionen i Sverige kan öka med mellan tjugo och fyrtio procent till år 2100, med störst ökning i Norrland. Men det finns skäl att vara vaksam. Risken för frostskador ökar när högre temperatur ger tidigare knoppsprickning, samtidigt som vårens nätter fortfarande är kalla och långa. Dessutom ökar kanske trycket från skadeinsekter och svampar.
För att möta förändringar tar Skogforsk fram plantor som passar för olika typer av klimat, både milt och kärvt. Till sin hjälp har man klimatforskare på SMHI. Långsiktiga förädlingsprogram finns för tall, gran, björk och contortatall. För andra inhemska trädslag (ädellöv) och vissa exoter drivs dess-utom mindre intensiva program. Förädlingen går ut på att främja resistens mot svampangrepp och skadeinsekter i det varmare klimatet. Bengt Andersson Gull är programchef på Skogforsk i Sävar.
–Fokus ligger på de milda provytorna, eftersom allt tyder på att klimatet kommer att bli mildare. Vi har flera forskningsprojekt på gång där vi analyserar plantors reaktion på olika klimat.
Plantor från södra Sverige kommer att kunna användas längre norrut, eftersom höstarna blir mildare i framtiden. Men säkrast är att testa plantor på samma breddgrad – i Norrland är det vid kusten och i inlandet. Då har man ett milt och kärvt klimat, men samma ljusförhållanden. Trädens cykel påverkas nämligen både av ljus och värme. På hösten styrs de av nattens längd, och på våren är det värmen som väcker dem.
–Plantor från Sydsverige stänger ner tillväxten för säsongen i augusti när nätterna är runt åtta timmar. De träden går inte att odla i Norrland där nätterna fortfarande är långa i augusti. De kommer då att fortsätta växa och riskera att drabbas av höstfrost.
Vid förädlingen fokuserar forskarna på överlevnad, skadefrihet, tillväxt och kvalitetsegenskaper. Plantorna som Skogforsk väljer ut går bra på alla ytor med tyngdpunkt på milda. Men det måste finnas beredskap att även hantera ett kärvt klimat. Därför väljer man ut en grupp plantor som passar bättre för milda förhållanden och en som passar för kärva.
– Även om klimatet blir mildare i framtiden finns stora områden med kärvt klimat där det behövs härdiga plantor. När man anlägger fröplantager ska man tänka på att det tar femton till tjugo år innan plantorna börjar producera kottar och frön, och sextio till åttio år innan plantorna vuxit upp och blir mogna för avverkning. Vid den tiden kommer vi att ha ett annat klimat.
Bengt Andersson Gull tror att lövträd kommer att kunna odlas längre norrut och att granodlingarna blir vanligare i Skåne.
–Jag har svårt att se att granen inte ska kunna växa i Sydsverige, det går ju i Tyskland. På samma sätt kommer exoter som sitka och douglas att trivas allt bättre i Sydsverige. Men det finns ju regler för exoter. Allmänhetens syn styr genom lagar och till exempel certifiering. Men ett sätt att möta ett förändrat klimat är faktiskt att ta in exoter som klarar sig bättre.
Redan nu kan skogsägare förbereda sig genom att modifiera skogsskötseln. Några konkreta förslag är att förkorta omloppstiden, använda art- och populationsblandningar samt byta trädslag. Allt detta motverkar effekterna av klimatförändringen.
–Och så ska man förstås utnyttja Skogforsks rekommendationer för lämpligt skogsodlingsmaterial. Där har vi tagit hänsyn till klimatförändringen.
Veta mera
Googla och skriv in ”Skogforsk plantval”, där hittar du mycket användbar information.
SKOGEN 9/2014