Framtidens virkesmarknad: Högre priser, snabbare svängningar

Under senare år har svenska skogsägare varit med om en prisutveckling som få trodde att de skulle få uppleva. Efter att i åratal avundsjukt blickat på Europas höga virkespriser fick vi se en huggsexa om virket i svenska skogar som gjorde att både massaveds- och timmerpriserna mer än fördubblades.

Den senaste tiden har dock virkespriserna gått ner. I diagrammet nedan till höger – som vi har skapat utifrån medianpriserna i de virkesköpande företagens prislistor för massaved under de senaste fem åren – syns en brant nedgång sedan toppen under sommaren 2025.

– Massavedspriserna går ner i hela landet och det är en snabb nedgång just nu – den snabbaste jag har sett, säger Per Hedberg som är vice vd på konsult- och handelsföretaget Treebula, tidigare Virkesbörsen.

Exempelvis har Holmen sänkt sitt listpris på massaved i södra Norrland från 640 kronor per fastkubikmeter för ett år sedan till dagens 430 kronor.

Ingen tror dock att vi kommer att gå tillbaka till de nivåer priserna låg på för fem år sedan. Mycket har hänt sedan dess. Gunnar Grenholm som är styrelseledamot och kassör i Norrhälsinge Skogsägareförening påpekar att den minskade importen har stor betydelse för priset.

– Tidigare hade vi en relativt stor import av massaved till bruken vid kusten i södra Norrland. De handlade från Baltikum för att kunna hålla nere priserna i Sverige, säger han.

Men nu har importen sjunkit. Först kom pandemin som störde transporterna, sedan kom sanktionerna mot Ryssland till följd av kriget mot Ukraina. Även om virket köptes i Baltikum var dess ursprung ofta Ryssland och Vitryssland.

– Det har fått upp priserna, säger Gunnar Grenholm.

Han tillägger att det faktum att det nu finns fler aktörer på marknaden också lyfter priserna. Norrhälsinge Skogsägareförening till exempel startade för tolv år sedan för att försöka höja virkespriserna i det område som då hade lägst priser i hela landet.

Då var massavedspriset i området 195 kronor per fastkubikmeter. Vid årsskiftet 2020-2021 hade föreningen höjt sitt pris till 300 kronor och i dag ligger det på 550 kronor efter att ha sjunkit från 650 kronor i mars.

Föreningen har inte så höga premier och visar därmed det verkliga priset, enligt Gunnar Grenholm.

Han påpekar samtidigt att bolagens officiella listor inte visade det verkliga priset under hösten 2025. Prislistorna sänktes, men de verkliga priserna gick inte ner. Det blir också tydligt när man tittar på Skogsstyrelsens statistik, att flera aktörer betalat premier för att få in nödvändig råvara till sin industri.

– Men nu har vi ju haft stormen Johannes och då behöver de inte krydda med premier, säger Gunnar Grenholm som själv fick se cirka 1 200 kubikmeter falla i stormen.

Att vi får se en prissänkning av massaveden ner till 300 kronor i Hälsingland tror dock inte Gunnar Grenholm på. Och även om massavedspriserna har gått ner de senaste månaderna är de på en betydligt högre nivå än för fem år sedan, påpekar Per Hedberg på Treebula. På vissa håll i landet handlar det om en fördubbling.

Men prisförändringarna går också fortare än för fem år sedan. Vi har helt enkelt fått en virkesmarknad som liknar den på andra sidan Östersjön.

– Vi har importerat högre virkespriser, men även snabbare rörelser, säger Per Hedberg.

Skogsägarna får över tid högre priser, men det ställer högre krav på att man läser på.

Det är inte bara en mer global marknad som håller priserna uppe, även andra faktorer påverkar. Inflationen under senare år innebär att 300 kronor i mars 2021 motsvarar 372 kronor i dag. Energipriserna är också på en högre nivå än för fem år sedan och priserna på bränslesortimenten fungerar som ett prisgolv för massaved och i förlängningen även för timmer.

– Skogsägarna får över tid högre priser, men det ställer högre krav på att man läser på. Det kan vara viktigt att tajma affären, för det kan bli större skillnad i netto beroende på tidpunkt, säger Per Hedberg.

Enligt honom pågår en utveckling hos skogsägarna.

– Vi ser att intresset för virkespriser har ökat och den generella kunskapen är bättre. Skogsägarna har lite bättre koll på priser i dag och de har blivit mer affärsmässiga. Fler skogsägare låser in priset vid avtalsskrivandet, men det är fortfarande för många skogsägare som är passiva och som tänker att nettot blir vad det blir, säger Per Hedberg.

Det senaste året har den officiella statistiken från Skogsstyrelsen blivit bättre och inkluderar nu även premier. Det bidrar till att göra virkesmarknaden lite mer transparent, men Per Hedberg påpekar att Skogsstyrelsens statistik släpar efter väldigt mycket och därför inte är så lätt att använda för skogsägare som är intresserade av det aktuella virkespriset just nu.

Granen står emot förvånansvärt väl, men nu det har fallit mycket tall i stormen Johannes så den kommer nog att gå ner mer i pris.

Timmerpriserna är svårare att jämföra än vad massavedspriserna är, men generellt kan man konstatera att de också är på en högre nivå än för fem år sedan.

– Granen står emot förvånansvärt väl, men nu det har fallit mycket tall i stormen Johannes så den kommer nog att gå ner mer i pris, säger Per Hedberg.

Sågverken har ställt om till att kunna såga både gran och tall och det leder i sin tur till att tallen inte kan gå ner i pris alltför mycket. Då ökar efterfrågan på tall och priset stiger igen.

– Men det är svårt att spekulera. Vi lever i en osäker värld och mycket beror på Trump-uttalanden, påpekar Per Hedberg.

Timmer är en trogen produkt med överlägsen kvalitet från Hälsingland som vi har exporterat i flera hundra år.

Gunnar Grenholm tycker att svensk skogsindustri ska satsa på att vidareförädla timret och att alla skogsägare ska ha i åtanke att massaveden egentligen bara är en biprodukt som man inte kan förvänta sig ska ge så bra betalt.

Han ser också en oroväckande utveckling i det faktum att många av de svenska papperstillverkarna har gått tillbaka i förädlingsledet. Numera säljs mer pappersmassa på export. Att massaveden går till en så pass enkel produkt är inte bra för sortimentets prisutveckling.

– Vi satsar på timmer. Det är en trogen produkt med överlägsen kvalitet från Hälsingland som vi har exporterat i flera hundra år, säger Gunnar Grenholm.