Framtidens skogsarbetare kämpar om SM-titel

Det är sista helgen i september på Östads säteri utanför Alingsås. Hetsiga ljud från motorsågar skär genom luften. Här har ett sjuttiotal tävlande från naturbruksgymnasier och skogsföretag samlats för att göra upp om vem som är Sveriges skickligaste skogsarbetare.

Det är svårt att tro att detta är ett SM när man ser deltagare fundersamt kliva runt ett träd eller tyst betrakta plantor på ett bord. Andra moment rymmer desto mer spänning.

Läs även:
”Bara ett jobb – som behöver synas mer”

SM i Skog består av tio grenar och final där kunskaper om natur och kulturhänsyn varvas med handgripliga moment som gallring, virkesmätning, skotning och motorsågning.

SM i skog höjer nivån i skogen

På en grusplan står två röda skotare uppställda. Kubbar ska staplas och stockar dras genom smala träklykor. Snabbhet och precision är grejen. Edvin Thorsson från Naturbruksskolan Svenljunga fäller ut stegen och klättrar ner från hytten.

– De första momenten gick bra men jag tabbade mig med kubbarna. Styrningen var snabbare än vad jag är van vid. Och jag var nog lite stressad. Men jag satsade hela tiden och gjorde mitt bästa, säger han.

Anders Gradén är lärare vid Stora Segerstad naturbrukscentrum och en av tävlingsledarna. Han menar att tävlingen höjer nivån på arbetet i de svenska skogarna.

Ofta tycker de som varit med och tävlat att ämnena blir roligare efteråt. Och på sikt leder duktiga elever till väl förberedd personal i skogen, säger han.

Tävling på schemat

Naturbruksskolan Svenljunga har satsat stenhårt på tävlandet. Sedan i höstas finns tävlingsförberedelser på schemat en halvdag i veckan. Efter många års deltagande fanns ett stort intresse bland eleverna.

Så vi testade om de ville träna på skoltid i stället för på kvällarna, säger Felix Hermansson, skogslärare. Han pekar på att tävlingen fyller en viktig social funktion.

SM i Skog är hälften tävling och hälften samhörighetsgrej. Normalt sett träffas man inte över skolgränserna. Många, särskilt i norr, har långt till grannskolorna. Under tävlingen får elever från hela landet lära känna varandra. För oss lärare är det också en värdefull mötesplats. säger han.

Inte så välbetalt

Runt ett bord på en gräsmatta pustar Oskar Nilsson och Robert Petersons från Team Småland ut tillsammans med andra tävlande i den öppna klassen. Oskar Nilsson pluggar till skogsmästare, de flesta andra är egenföretagare.

– Vi är ett gäng som åker på detta varje år. Det är också enda gången under året som vi ses. Man åker hit för att träffa annat skogsfolk.

Hur ser de på sin arbetsmarknad?

– Det kanske inte är här man hittar de mest välbetalda jobben, men folk behövs alltid.

Men skogsnäringens certifieringssystem (som bland annat innebär hårdare krav på småföretagare. Reds anm) har ökat pressen.

– Ja, den är ett hinder. Kravet på certifiering sätter begränsningar.

Skogen ett naturligt val

Det har blivit lördag och dags för finalen där stockar ska kvistas på tid. Det vinnande laget får representera Sverige under EM i Skog i Holland våren 2027.

Agnes Gustavsson från Naturbruksskolan Svenljunga drar i gång motorsågen och fäller ner visiret. Kedjan är specialfilad och flisorna ryker när hon klipper trettio kvistar i ett huj. Det blir en fjärde plats.

Jag tycker det här med tävling är lite jobbigt och jag vaknade sjuk i torsdags. Men det gick förvånansvärt bra. Jag är nöjd, säger hon.

Att gå en naturbrukslinje föll sig natuligt.

– Vi har skog i familjen som jag ska ta hand om. Då är det skönt att utbilda sig till något man har nytta av. Att ha kunskap, inte bara hugga i skogen utan också veta vilka plantor man ska sätta, säger Agnes Gustavsson.

I framtiden blir det nog skogsvård ett tag och sedan kanske högskolestudier till skogsmästare.

– Jag vill satsa på att ha det väldigt hållbart i skogen hemma, det är viktigt. Samtidigt tycker jag att man själv ska få välja de bästa och billigaste alternativen, eftersom jag vet att hållbarhet inte alltid är så lätt, säger hon.