Danske Bank brukar prata om prognoser på max ett år. Därför blir Johan Freij, affärsområdeschef för skog och lantbruk på banken, lite tveksam när vi ber honom blicka fem-tio år framåt.
– Långsiktiga prognoser blir naturligtvis alltid fel. Men vi kan kalla det en diskussion om framtiden, om jag tar mig friheten att göra några reservationer, säger.
Johan Freij är optimist
med förbehåll.
Johans reservationer hittar du i rutan nedan. Om inget av det inträffar kan han tillåta sig att måla upp en ganska ljus framtidsbild. Det finns nämligen flera anledningar till optimism när det gäller priserna på såväl virke som skogsfastigheter i Sverige.
– Generellt tror jag att såväl efterfrågan på skogliga produkter som utbudet av virke ökar. Det intensifierade klimatarbetet gör att skogens produkter kommer mer i fokus under den närmaste tioårsperioden. Samtidigt bör utbyggnaden av framför allt massaindustrin kompensera för tryckpappersbortfallet, säger han.
– Tillväxten i skogen ökar, även om det blir ganska modest jämfört med de senaste trettio åren. Här är politiken avgörande. Skulle vi få ett motstånd mot sänkt slutavverkningsålder eller ökade naturvårdsavsättningar får vi se ett minskat utbud av ved.
Förutsättningarna varierar i olika landsdelar.
– I Sydsverige tror jag att det blir ganska trångt på virkesmarknaden som en effekt av åldersstrukturen och industrisituationen. För sågtimmer tror jag på åtminstone bibehållna (höga) priser och höjda priser på massaved. Frågetecknen här är framför allt sågverkskonsolideringen, säger Johan Freij.
Han är även försiktigt positiv till Mellansverige.
– Även om Norgeimporten bibehålls eller till och med ökar tror jag ändå på höjda massvedspriser som en effekt av en god industristruktur och SCA:s utbyggnad i Östrand. På sågtimmer tror jag på en försiktig prisökning.
– I norra Sverige tror jag på en god prisutveckling i kustområdet, medan jag är mycket tveksam till inlandet, vilket känns väldigt tråkigt att säga.
Generellt tror Johan att både utbud och priser på skogsfastigheter stiger.
– Jag ser äntligen framför mig en ökad medvetenhet om skogen som en fantastisk resurs att bruka. En renässans efter en lång, mörk period med för mycket fokus på bevarande. Detta driver upp intresset för skogen. Jag tror också att räntenivån i samhället fortsätter att vara historiskt låg framöver, samtidigt som genomsnittlig volymförräntning i skogen kvarstår på cirka 3,8 procent, fortsätter han.
Han har dock en invändning mot en utbredd uppfattning.
– Det sägs ofta att fastighetsutbudet kommer att öka i en generationsskiftesboom då skogsägarkåren blir äldre. Nej, det tror jag inte, befolkningen håller sig ung längre och skogsägandet kanske till och med främjar detta. Däremot ser vi att avståndet till fastigheterna ökar. Snart är nära hälften av skogsägarna utbor. Vi på Danske Bank brukar säga att när skogsägandet blir en belastning, då ska man sälja, säger Johan Freij.
OM INTE OM
Det här är Johan Freijs reservationer som skulle kunna kullkasta de annars positiva prognoserna för virkesmarknaden:
1. En ny finanskris i världen eller i Europa.
2. Fallet i tryckpappersmarknaden eskalerar kraftigt, jämfört med den beräknade nedgången på fyra till sex procent. Det skulle få en negativ inverkan på framför allt massavedspriser.
3. En kraftig konsolidering av sågverkssektorn – troligast i Sydsverige.
SKOGEN 1/2016