I rapporten har man tittat på möjligheterna att göra drivmedel av snabbväxande poppel. Enligt en av forskarna, Henrik Böhlenius vid SLU Alnarp, är det bara att trycka på knappen för att dra igång odlingen och öppna för inhemsk bränsleporduktion.
– Det är bra för miljön och det är förstås en fördel att inte vara beroende av import., säger han i ett nyhetsbrev från SLU Alnarp.
Obrukad åkermark passar utmärkt för poppelodling, även där gran tidigare varit planterad. Forskarna påpekar att många granåkrar nu är färdiga för avverkning. Det kan därför vara tillfälle att byta trädslag, inte minst för att slippa rotröta. Poppels tillväxt beräknas till 24 kubikmeter per hektar och år under ”bra förutsättningar”. Det är minst det dubbla jämfört med gran. För nämnda förutsättningar gäller bland annat att åkermarken är belägen i södra eller mellersta Sverige. Även om poppelodling kan göras i norra Sverige blir såväl omfattning som tillväxttakt lägre.
Enligt forskarna skulle dock varje län i landet kunna producera 100 000 – 500 000 ton torrsubstans.
– Det är en försiktig beräkning. Vi antar att bara en fjärdedel av den nedlagda åkermarken och en liten del av skogsmarken används till odling av poppel., säger Henrik Böhlenius.
Enligt deras rapport skulle flytande biobränsle av snabbväxande lövträd kunna göras till klart konkurrenskraftiga priser.
Man påpekar också att det finns lönsamhetsskäl för markägare att överväga poppelodling. I ett första skede kan man använda sticklingar och hamnar då på föryngringskostnader i nivå med gran. Men efterföljande generationer kan man få gratis i form av stubbskott.
Det är dock viktigt att markbereda och hålla undan gräs.
Poppel är relativt förskonat från viltebetesskador men i den mån viltbetesskydd behövs handlar det bara om något år innan plantan når betessäker höjd.
Under bra förutsättningar har poppel en omloppstid på 20-30 år.
Rapporten Biodrivmedel från snabbväxande lövträd har finansierats av Energimyndigheten.
Medverkande har varit Henrik Böhlenius, SLU Alnarp, Per-Ove Persson, Persson FNBN AB samt forskarna Fredrik Granberg, Marcus Öhman och Thomas Hannl från Luleå tekniska universitet.
TILÄGG HAR GJORTS I TEXTEN 25/4.