Fortsatt prisrally på skog

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Genrebild av LE Carlsson, SKOGENbild.
Prisrallyt på skogsfastigheter fortsätter. Störst procentuell ökning syns i Västernorrland och Jämtland, enligt ny statistik från fastighetsrådgivaren Svefa.
Priserna på skogsmark fortsatte att stiga under 2021. Västernorrland hade störst procentuell ökning med 15,9 procent. Strax därefter kom Västernorrland med 15,3 procent.
Den genomsnittliga prisökningen på skogsfastigheter för landet som helhet var 7,6 procent under förra året, uppger Svefa.
Just Västernorrland sticker ut med stora ökningar de senaste fyra åren. Sedan 2018 är har genomsnittet ökat med hela 25,9 procent.
Gotland, å andra sidan, utmärker sig med oförändrade priser under fyraårsperioden.
”2021 har återigen varit ett starkt år för skogsfastigheter. Coronapandemin har inneburit en lågräntemiljö och många investerare har fått upp ögonen för skogsfastigheter som investeringsobjekt vilket har drivit upp intresset även utanför de traditionella geografiska lägena. Det märks till exempel på de senaste årens prisrally i Västernorrland och Jämtland” kommenterar Paul Nord, affärsområdeschef Svefa Skog och Lantbruk, i ett pressmeddelande.
 
 
Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Snart syns skogsbruket i storstäderna

    Med humor och sportreferenser vill kampanjen Skogslandslaget nå ut med kunskap om familjeskogsbruket till storstadsbor.
  • Annons
  • Forskare utvecklar fjärrstyrd markberedare

    En fjärrstyrd markberedare ska utvecklas av Skogforsk. Det finns flera anledningar till att man valt just en markberedningsmaskin.
  • Plockhuggare får skogspris

    Skogsägare Jan Bertilsson ställde om till hyggesfritt och anordnar kurser i ämnet. För det får han Naturskyddsföreningens skogspris.
  • Annons
  • Frivilligt avsatt areal oförändrad

    Arealen frivilligt avsatt skogsmark, cirka 1,3 miljoner hektar, var oförändrad 2021 jämfört med året innan.
  • Smittat frö kan förklara diplodia

    Skadliga svampar kan åka snålskjuts på frön och leva latent i värdväxter länge innan skador uppstår. Det kan vara förklaringen till utbrotten av tallsvampen diplodia på senare år, tror forskare vid SLU. Kunskapen ger hopp om metoder som kan stoppa skadegörare tidigt.
  • Annons