Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Mycket tid och pengar försvinner när skogsplantor dör innan de hunnit utveckla sig till avverkningsmogna träd. Under ett antal har Skogforsk omfattande nationella projekt Föryngringskollen undersökt graden av överlevnad för gran- och tallplantor. Och det senaste resultatet är alarmerande; på riksnivå har 21 procent dött inom tre år efter att de sattes.
Allra värst är det i Svealand där 28 procent av tallplantorna och 25 procent av granplantorna dör innan de hunnit etablera sig.
– Det är under etableringsfasen som en stor del av framtiden för de nya skogarna avgörs, och vi ser tydligt att många plantor tappar redan från start, säger Mattias Berglund, forskare på Skogforsk och projektledare för Föryngringskollen, i ett pressmeddelande.
De bakomliggande orsakerna varierar i landet, men den övergripande bilden är tydlig. I norra Sverige är torkstress den dominerande faktorn bakom tidig plantdöd, särskilt för tall planterad i omvänd torva på torr eller frisk mark. Gran påverkas mindre än tall av planteringspunkten, men även hos gran syns förhöjd dödlighet i omvänd torva och vid dålig markkontakt.
I södra Sverige är problembilden en annan. Här är det snytbaggen som skapar de största förlusterna. I Götaland dör nästan hälften av tallplantorna efter tre år när de planterats på ställen där det inte varit markberett.
Avgörande för att nå bättre överlevnad framåt, enligt Skogforsk, är att valet av planteringspunkt. Mineraljordspunkter – grop högt läge, lågt läge och gångjärn – ger överlägset bäst resultat.
– Vi kan inte påverka väder eller förekomst av skadegörare – men vi kan påverka hur, var och vad vi planterar. Det är där den stora potentialen finns, säger Mattias Berglund.
Resultaten i årets rapport från Föryngringskollen bygger på ett arbete där över 100 000 plantor i mer än 1 500 bestånd har följts upp.