Första artikeln: ”Tidningen SKOGEN torde få en viktig funktion att fylla.”

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
SKOGEN 100 år
Första artikeln i tidningen SKOGEN
År 1914, för 100 år sedan, började SKOGEN ges ut. Den allra första artikeln handlade om ”otaliga sönderhuggna, planlöst utglesnade områden, trånvuxna ungskogar, sorgliga mellanting mellan betesmarker och skog”.

Tidningen SKOGEN 100 årArtikelförfattare var O. Eneroth, intendent vid Stora Kopparbergs Bergslags AB. Han förfärades över skogstillståndet på landets mindre fastigheter. Och detta ville Svenska Skogsvårdsföreningen (nu Föreningen Skogen) göra något åt. Föreningen beslutade att ge ut en tidning ”för folkupplysning om gott skogsbruk”. Tidningen SKOGEN torde få en viktig funktion att fylla, skrev O. Eneroth.

Annons
Annons

De små markägarna var för fattiga för att vänta ut tillväxten och saknade samtidigt kunskaper om skogsskötsel, menade han men fortsatte:
”Det vore dock orätt att förneka, att det ej är åtskilliga fördelar förenade med de smärre skogslotterna”. Han menade att just de enskilda skogsägarna hade extra bra möjligheter att lära känna och vårda sin skog i detalj. En möjlighet alltså, jämfört med det han kallade ”ett stort skogsbruk i export- näringarnas tjänst”.
Vid den här tiden skulle en tidning inte kännas som en förbrukningsvara. Och vackra inbundna årgångar erbjöds läsarna. De sålde bra.

Läs hela den första artikeln här nedan.

 

Det mindre skogsbrukets ställning

Första artikeln i tidningen SKOGENOm man skulle försöka göra sig en bild av det utseende, våra mindre hemmansskogar förete, är det i allmänhet ingen ljus tavla som upprullas. Där finnas å ena sidan otaliga sönderhuggna, planlöst utglesnade och förvildade områden, ungskogar, skövlade i sin bästa växt, sorgliga mellanting mellan betesmarker och skog, och å andra sidan, nära nog lika allmänt, ogallrade, trånvuxna ungskogar, bestånd, fulla af »vargar» och andra felaktiga träd.

Stundom får man se skogshult, som sparats allt för länge, skadade av rötor och tidens tand. De glädjande undantag, som man här och var dock erfar, bestyrka endast genom sin undantagsställning, att den bild, som här givits, icke är målad i för mörka färger. Om man såsom allmänt omdöme om våra enskilda skogar kan säga, att de i regel, ehuru med många undantag, befinna sig i ett vanvårdat skick, gäller nog detta särskilt de mindre skogsbruken.

Ville man närmare undersöka de särskilda omständigheter, som orsaka dessa de små skogsbrukens dåliga skötsel, kunna bl. a. följande synpunkter komma i betraktande. I första hand är det nog ägarens i regel svaga ekonomi, som ofta icke tillåter honom vänta tillräckligt länge på den säkra vinst, som i sinom tid skulle utfalla och bli hans, när det växtliga ungskogsbeståndet får stå kvar till sin mognad. Det händer nämligen allt för ofta, att dylika växtliga ungskogar äro hemmanets enda realiserbara tillgång, som ju måste offras, då växlarna förfalla. Vidare måste vi, fördöma det stora slöseri med husbehovsvirket, som ofta äger rum, då det uttages å lättast tillgängliga plats, utan en tanke på den tillväxt, de livskraftiga träden kunna lämna eller den nytta eller skada man kan göra beståndet genom deras borttagande.

Dessutom användes ofta virke till sådana ändamål, där det med stor besparing i penningar och arbete kunnat ersättas med andra material (såsom sten till broar och stolpar eller järntråd till hägnader o. dyl). Slutligen bär den olämpliga formen för avverkningen till avsalu, då den ofta sker eller skett till viss dimension, skulden till skogens vanvård. Utan hänsyn till tillväxtens beskaffenhet ha ofta träd försålts, av vilka ägaren skulle ha haft större valuta, om de fått stå kvar ännu någon tid.

Sammanfattar man de väsentliga anledningarna till de små skogsbrukens i huvudsak dåliga tillstånd, kan man säga, att det beror såväl på ägarens dåliga ekonomi, som icke minst på bristande insikter om skogens rätta skötsel. Kunskapen om skogarnas värde, om skogens förmåga att lämna ränta, om det lönande i god skogsskötsel (beståndsvård), är alltför ringa. I detta avseende torde tidskriften »Skogen» få en viktig mission att fylla genom sin beräknade spridning till varje vrå av vårt skogiga land.

Det ligger i skogsbrukets natur, att det ej liksom jordbruk med fördel kan bedrivas på hur små arealer som helst, och det är ett faktum, att där skogarna uppdelats i små ägolotter, detta ofta varit liktydigt med att de skövlats. Den mindre skogsägaren kan nämligen ej för avsalu handskas med hur små virkespartier som helst, eller han har kanske mången gång icke ansett sig »ha tid» att syssla med någon skötsel av skogen, och då någon sedan kommit och bjudit en summa för skiftet, har följden ofta blivit, att där tagits vad tagas kan. – Allt detta om det mindre skogsbrukets nackdelar.

Det vore dock orätt att förneka, att det ej är åtskilliga fördelar förenade med de smärre skogslotterna. Jag skulle härvid närmast vilja tänka på, att en mindre skog, som kanske till stor del är avsedd för husbehovsavverkning och dessutom lämnar något över till avsalu, erbjuder helt andra möjligheter för en intensiv vård än ett stort skogsbruk i exportnäringarnas tjänst. Just genom att till husbehov alltid finnes användning för hur små partier virke som helst och av de mest skilda slag, kan vården av en sådan skog bli på ett helt annat sätt detaljerad än i en stor. Det händer ofta, att man i varje skog träffar på enstaka skadade eller på något sätt missbildade träd, som man skulle vilja taga bort ur beståndet, små grupper ungskog, som man ville genomgallra för att höja deras tillväxt o. s. v., men som i det stora exportskogsbruket icke lönar sig, just på grund av virkespartiernas obetydliga storlek.

Skogslottens ringa areal medgiver vidare ägaren att skaffa sig en vida mer ingående och detaljerad kännedom om densamma än som kan ske, då fråga är om vidsträckta områden, med åtföljande större möjligheter att ingripa reglerande och hjälpande med yxan just på rätt tid och rätt ställe. De kring inägorna liggande skogsbackarna och hagarna torde vara ypperliga ställen för en hemmansägare att göra sina lediga stunder betalda, genom utsyning för gallring i ungskogen, genom torrkvistning av de unga träd, som se ut att arta sig bäst, genom markberedning i de luckor, som överallt finnas o. s. v. - utan stora apparater, lejt folk och tidsspillan. Allt detaljer i skogsbruket, vilka skogsskötseln i stort ofta icke kan utföra så grundligt, som av många skäl vore att önska.

Detta var den ena sidan av de fördelar, som kunna tillgodoskrivas det mindre skogsbruket.

Vidare må erinras om, att de små skogsbruken i allmänhet er­ bjudas större fördelar från det allmännas sida genom skogsvårds­ styrelsernas verksamhet än de stora, vilket ju kan vara på sin plats. Den mindre skogsägaren kan nämligen icke ha fackbildad personal, stundom har han icke råd till och ofta har han svårt att »komma sig för» med de arbeten, som fordras för höjandet av skogens avkastning. Det finnes numera tillfällen för honom att kostnadsfritt deltaga i skogsvårdskurser, kostnadsfritt eller för en ringa penning få sakkunnigt biträde för skogsodling, gallring och andra avverkningar.

Många skogsvårdsstyrelser tillhandahålla även gratis eller för en viss del av självkostnaderna frö, plantor och ledning vid skogsodlingsarbeten, erbjuda avsevärda bidrag till kostnaderna för skogsodlingar, isynnerhet å gamla kalmarker, avdikningar o. s. v., allt för att höja isynnerhet det mindre skogsbruket. Som virkesmarknaden, åtminstone i de södra delarna av landet, har gestaltat sig, börja möjligheter finnas att till goda priser avyttra även de ofta små partier, som det mindre skogsbruket kan lämna under bevarandet av skogens bestånd.

Det torde sålunda icke kunna förnekas, att mångenstädes en vändning till det bättre i fråga om de mindre skogsegendomarnas skötsel inträtt. I synnerhet gäller detta i fråga om föryngringen, där ju arbetet har stöd av skogslagen. Men det återstår så ofantligt mycket, innan man kan säga, att de mindre skogsbruken i allmänhet skötas väl. Sålänge ännu kunskapen om de i skogen verkande krafterna, om skogens värde, om dess förmåga att lämna ränta och framför allt om, att del lönar sig att syssla med skogens vård icke är mer allmän än den f. n. är, torde icke de mindre skogsbruken bli vad, de väl egentligen äro avsedda att vara: jordbrukarens bästa sparkassa, hans aldrig sinande inkomstkälla och hans stöd under dåliga år.

O. Eneroth

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Timbersports startar säsongen igen

    Kategorier: Stihl Timbersports
    Timbersports, där man tävlar i olika grenar av skogshuggning, har beslutat att återuppta aktiviteterna som stoppats av pandemin. Säsongen startar den 10 augusti.
  • Annons
  • Insamling ska skydda skog genom uppköp

    Miljöpartistiska riksdagsledamoten Rebecka Le Moine har startat en insamling för att köpa upp skog med syfte att skydda den från brukande. 
  • Bra vårförsäljning i bygghandeln

    Det blev ett lysande andra kvartal för byggmaterialhandeln som har sin viktigaste försäljningsperiod under vår och försommar.
  • Annons
  • Många ekorrar sjuka av parasit

    Kategorier: ekorre, Cryptosporidier
    Mer än var tredje ekorre kan vara smittad av parasiten Cryptosporidier, visar ny forskning. Smittan kan orsaka kraftiga diarréer även hos människor.
  • Virkespriserna sjönk i juli

    Priserna på massaved och sågtimmer sjönk i södra och mellersta Sverige i juli, visar Virkesbörsens sammanställning. 
  • Annons