Att skogsägare vid varje avverkning behöver skicka in en anmälan borde kunna ersättas med ett mer övergripande system för kontroll, anser Skogsstyrelsen.
Anledningen är den pågående rättsutvecklingen men även kommande EU-initiativ, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.
Nya domar och rättsutvecklingen gällande artskyddet, samt skogsägares ansvar för att ta hänsyn till skyddade arter, ställer allt större krav på handläggningen. I allt fler fall krävs omfattande utredningar och beslut kring fridlysta arter. I stort sett handlar allt tillsynsarbete om artskyddsärenden, uppger myndigheten.
– Hanteringen i hela landet börjar nu alltmer likna ett tillståndsförfarande där vår tillsyn blir reaktiv och händelsestyrd. Vi utreder förekomster av ibland vanliga arter i trivial skog istället för att fokusera på miljöer med höga naturvärden. Bland annat därför har vår styrelse beslutat att föreslå en utredning om hur vår tillsyn kan bli ett effektivare verktyg för att nå målen för miljö och produktion i skogen, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.
ÖVERGRIPANDE SYSTEMKONTROLL
Skogsstyrelsen föreslår att man håller sig till de övergripande systemkontroller som utförs enligt miljöbalken även idag, Då görs en tillsyn av skogsägarens egenkontroll.
Myndigheten får in omkring 60 000 avverkningsanmälningar per år och andelen som blir föremål för prövning i domstol ökar. Mängden överklaganden 2023 indikerar en fördubbling i år jämfört med 2022. Dessutom gör hanteringen av de många ansökningar som görs rörande fjällnära skog att det blir långa väntetider för övriga ärenden, uppger man.
Under 2022 krävde enbart artskyddsärendena över 30 årsarbeten motsvarande 30 miljoner kronor. Om nuvarande system med objekttillsyn begränsas skulle det gå att spara en tiondel av anslagen, cirka 50 miljoner kronor årligen, är myndighetens bedömning.
Skogsstyrelsens förslag om utredning av avverkningsanmälningar kommer samtidigt som de skickar in sitt budgetunderlag till regeringen budgetprocess.
TEXTEN HAR ÄNDRATS 3/3 KL 14.20