Forskning: Myra ratar contorta 

6 november Stackmyran trivs inte i contortaskog, enligt forskaren Therese Löfroth. Antal stackar per hektar var bara hälften jämfört med i en vanligt tall- eller granskog.  

Forskning: Myra ratar contorta 
Bladlöss ogillar contorta och det bidrar till att myrorna också håller sig borta, säger Therese Löfroth. Foto: Jens Fältskog

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Stackmyran är en väldigt vanlig art i svensk skog och just därför har den en viktig roll att spela för biologisk mångfald.

– Eftersom de är så otroligt många har de också en stor påverkan på andra arter. Den är ett rovdjur och äter till exempel upp skadedjur, vilket kan vara positivt för träden, säger Therese Löfroth, biolog vid SLU i Umeå, som medverkade på Höstexkursionen. 

Hon forskar bland annat om biologisk mångfald, död ved och bevarandebiologi och är en av författarna av en studie från i fjol som visade att myror vantrivs i rena contortabestånd. Antal stackar per hektar var bara hälften jämfört med i en vanligt tall- eller granskog. Forskarna hittade heller inga eller väldigt få myror uppe i träden. 

Bland annat kan storleken på barren kan ha betydelse. 

– Myror anses vara väldigt starka, men contortans barr är större och tyngre än vanlig tall eller gran. Det gör det svårare för dem att bygga stackar, säger Therese Löfroth. 

Ännu viktigare kan vara att bladlöss inte heller trivs i contortaskogar. Myror hämtar mycket av sin näring från lössens sockerlösning.  

– I en contortaskog märks en citrusaktig doft. Det kan vara kemin i barren som lössen inte gillar, säger Therese Löfroth. 

Att ljusinsläppet är mindre än i tallskog påverkar myrorna negativt, medan andra arter gynnas. 

– Det som det blir mer av är husmossa och väggmossa på grund av att det blir mörkare, säger Therese Löfroth. 

Läs också: SCA behåller sin contorta

Contortakritiken: Avveckla alla bestånden

 

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Eric är ny på Biometria i södra Sverige
SkogsJobb