Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Tidsbegränsat erbjudande
Första månaden för 9 kronor! Prenumerera på Tidningen SKOGEN och lås upp skogliga nyheter varje dag. I över 110 år har vi bevakat svensk skogsvård, virkesmarknad och skogsteknik.
- Första månaden för 9 kronor
- Fri tillgång till dagliga skogsnyheter och kurerade nyhetsbrev
- Medlemskap i Föreningen Skogen
Redan prenumerant?
Skogsbrukets påverkan på den biologiska mångfalden diskuteras på bästa sändningstid, på debattsidorna och i kommentarsfälten.
Men i framtiden kommer digitalisering och ny teknik att ge oss bättre tillgång till detaljerade insikter om den biologiska mångfalden i landets skogar.
Hårda data som förhoppningsvis kan bidra till bättre samtal om skogsbruk och biologisk mångfald.
Forskning
Digitala skogskartor
Ett forskningsområde i Mistra Digital Forest är digitala skogskartor. Man beskriver projekten såhär:
"Högupplösta fjärranalysdata kombinerade med andra datakällor kan ge oss en mer detaljerad bild av skogen än den vi får med dagens metoder. I det här delområdet tar forskarna fram digitala skogskartor som med hög träffsäkerhet kan användas för att klassificera trädslag, skatta tillväxt och kartera biologisk mångfald på landskapsnivå.
Inom detta delområde arbetar man också med metoder för att skapa kartor som beskriver rekreationsvärden. Förutom att innehålla detaljerad information om stora skogsområden kan kartorna också uppdateras kontinuerligt. Det öppnar för bättre beslutsstödsystem som använder heltäckande och aktuell information om skogen."
Källa: Mistra Digital Forest
Bättre beslutsunderlag – bättre diskussioner
I en krönika betonar Maria Wetterstrand, ledamot i programstyrelsen för Mistral Digital Forestry, att digitaliseringen kan ge viktiga insikter som saknas i debatten i dag.
– Vi kommer att kunna fortsätta vara osams, men med mer avancerade beslutsunderlag, helt enkelt, skriver Wetterstrand.
Resonemanget bygger på att avancerade beslutsstöd (baserade på t ex fjärranalys, maskindata och AI) kan det bli möjligt att lämna generella antaganden och i stället anpassa skogliga åtgärder efter lokala förutsättningar i enskilda bestånd.
Genom bättre spårbarhet och transparens längs hela värdekedjan skapas också underlag för att styrka faktisk hållbarhet gentemot både marknad och EU-regelverk, menar Wetterstrand.
Samtidigt understryker hon teknikens och beslutunderlagens begränsade möjlighet att skapa konsensus:
– Teknik kan aldrig ersätta politiska prioriteringar eller värderingsbaserade beslut. Den kan inte tala om för oss hur mycket biologisk mångfald vi är beredda att prioritera, men den kan synliggöra konsekvenserna av våra val.
Laserdata visar vägen i fält
Ett konkret exempel på hur digitaliseringen ska bidra med fakta till skogsbruket är den metod för att kartera naturvärden som forskare vid SLU och Skogforsk tar fram inom Mistra Digital Forest.
Genom att analysera extremt högupplösta laserdata kan algoritmer identifiera viktig strukturmångfald i bestånden, såsom stående och liggande död ved eller värdefulla lövträd.
På de digitala kartorna tänds områden med höga naturvärden, vilket även ger skogsägare och planerare ett nytt beslutsstöd i skogsbruket.
När Södra utvärderade metoden i ett pilotprojekt så tidigt som 2022 visade modellerna hög precision.
– Det var superhäftigt att se. Jag ser framför mig att den här typen av kartor kan underlätta och förbättra naturvårdsarbetet i alla led, kommenterade Örjan Grönlund, ekolog på Södra.
Ekonomisk flaskhals bromsar införande
Men forskningsresultat till trots finns det en högst påtaglig skogsekonomisk verklighet som förklarar varför tekniken ännu inte har nått ut till varje planerare och skogsägare.
Den avgörande flaskhalsen är tillgången till och kostnaden för den högupplösta laserdatan. Att samla in data på den detaljnivå som krävs innebär i dag en betydande investering.
– Den här sortens högupplösta laserdata behöver bli mer tillgängliga. Idag innebär de en stor investering, men teknikutvecklingen går fort och det som är dyrt idag är sannolikt avsevärt mycket billigare imorgon, uppger Eva Lindberg, forskare vid SLU.