Avslöjandet görs i en ny studie som har letts av Rishi Bhalerao från SLU, och som just har publicerats i tidskriften Science, enligt ett pressmeddlande från SLU.
Att tillväxten avstannar som svar på höstens allt kortade dagar har varit känt länge. Vintervilan däremot, som innebär att knoppar inte kan slå ut utan att först ha gått igenom en lång köldperiod, och inte heller väcks till liv av korta töperioder under vintern, har varit ett mysterium fram till nu.
– Det är intressant att vissa aspekter av mekanismen bakom vintervilan även har observerats i höstvete och kransalger, säger Rishi Bhalerao. Det tyder på att mekanismen antagligen är uråldrig och evolutionärt konserverad.
I studien har forskarna använt hybridasp, som är en modellväxt inom trädforskningen.
Träden hör till jordens mest långlivade organismer, vissa arter kan leva i tusentals år. En av de viktigaste förutsättningarna för ett så långt liv är att trädens tillväxt är synkroniserad med årstidsväxlingarna. På nordliga breddgrader avslutar träden sin tillväxt och går in i ett vilstadium inför vinterns ankomst. Den avslutade tillväxten och vintervilan är viktiga anpassningar för vinteröverlevnad. Utan dessa skulle vinterns extrema temperaturer orsaka stor dödlighet.
Så här kontrolleras vintervilan: De kanaler som förbinder olika celler i tillväxtzonen med varandra, sätts igen av beläggningar som svar på den allt kortare dagslängden under hösten. Blockeringen gör att tillväxtstimulerande signalämnen inte kan spridas i tillväxtzonen. Det, i sin tur, upprätthåller tillväxtstoppet och försätter knopparna i vila.
Forskarna visar också att den kortdagsframkallade vintervilan regleras av ett växthormon som bland annat startar bildandet av en beläggning som blockerar kanalerna. När en kanal väl har blockerats krävs det att växten utsätts för låga temperaturer under lång tid för att kanalerna långsamt ska börja öppnas igen. Först på vårkanten når signalerna knopparna igen och stimulerar tillväxt.