Föreningar kan öka transparensen

Virkespriserna fortsätter att stiga. Mellanskog har höjt barr- och granmassavedspriset i hela sitt verksamhetsområde. Holmen har höjt barr- och granmassavedspriset i alla sina inköpsområden utom i norra Norrland, samt priserna på massaved och timmer i Götaland. Västra Värmland och Dals skogsägareförening (VVDS) och Södra har höjt priserna på massaved och timmer.

I en artikel på sidan 40 konstateras att norra Norrland hamnat på efterkälken i det senaste årets prisutveckling. Med ytterligare prishöjningar i södra Norrland, Svealand och Götaland förstärks detta faktum.

Till skillnad från de privata aktörerna har föreningarna en likabehandlingsprincip som gör det svårare för dem att låta premier bli en stor del av virkespriset.

Skogsägarföreningarna kan spela en viktig roll i den offentliga prisutvecklingen och för transparensen på virkesmarknaden. Till skillnad från de privata aktörerna har föreningarna en likabehandlingsprincip som gör det svårare för dem att låta premier bli en stor del av virkespriset. Norrhälsinge skogsägarförening är tydligast med att den satsar på ett högt grundpris och få premier. Föreningen bildades för tio år sedan just för att försöka pressa upp virkespriserna i ett bortglömt område.

Föreningarna känner vanligtvis också ett tryck från sina medlemmar om att vara öppna med de premier som finns. Mellanskog hanterar detta genom att låta premierna vara helt publika på hemsidan.

I en tid med ökad konkurrens om virket i Götaland har Södra det senaste året tagit stora steg mot ökad transparens. Premierna är tillgängliga för medlemmarna i inloggat läge och med hjälp av ett beräkningsverktyg kan de i förväg räkna ut intäkten vid en avverkning. Dessutom har Södra en offentlig prisstatistik på sin hemsida.

Nätraälven har offentliga garantipriser och VVDS lyfter fram avsaknaden av transportavdrag. Dessa små föreningars grundpriser ligger också på minst lika hög nivå som konkurrenternas i respektive områden.

Föreningens agerande gynnar dock inte övriga skogsägare i den del av landet där det råder minst konkurrens om virket.

Norra Skog har lägre priser och är hemliga med premierna. Det är endast medlemmar med så kallat skogsägaravtal som ser sin premie i inloggat läge på hemsidan. Övriga premier är inte tillgängliga förrän avtal tecknas.

Det är en prisstrategi som är svår att förstå för utomstående. Skogsägarföreningarna bildades för hundra år sedan som en reaktion på de inköpskarteller som köparna bildat. De skogsägande bönderna ville skapa en fungerande virkesmarknad. Norra Skogs prissättning bidrar dock inte till en ökad transparens på virkesmarknaden.

Företrädare för Norra Skog brukar lyfta fram vinstdelningen som en viktig del i virkespriset. Det är möjligt att medlemmarna i slutändan får ett konkurrenskraftigt pris och att de också drar fördel av föreningens övriga tjänster. Föreningens agerande gynnar dock inte övriga skogsägare i den del av landet där det råder minst konkurrens om virket.

BIRGITTAS PLUS & MINUS

Plus: Våren är härlig tid för eget skogsjobb!

Minus: Att använda begreppet andlighet i diskussionen om kyrkans skogsbruk blir märkligt och försvårar en viktig diskussion. För vem vill ses som profan i kyrkan?

VIRKESMARKNADEN I KORTHET

Setra vill sälja sågverk i Malå

Sågverket i Malå i Västerbotten kan komma att byta ägare under året. Det skriver nuvarande ägaren Setra Group i ett pressmeddelande. Anledningen är att bolaget vill fokusera mer på sina anläggningar i Mellansverige.

Så sent som under förra året genomfördes omfattande uppgraderingar av sågverket i Malå med ett nytt timmerintag, ny såglinje, uppdaterad råsortering och utökad torkkapacitet. Under 2027 väntas effekterna av detta innebära att sågens kapacitet ökar från nuvarande 160 000 kubikmeter per år till 340 000.

Försäljningen förväntas ske under det första halvåret.

Ester binder kol i svenska skogar

Det estniska bolaget Arbonics introducerar ett upplägg kallat kolrik skog som bygger på att skogsägare får ekonomisk avkastning genom att skjuta upp avverkningen i 40 år. Kolkrediterna godkänns och registreras av certifieringsorganet Verra.

Enligt Arbonics finns det cirka två miljoner hektar mark i Sverige som passar för denna lösning. För svenska skogsägare innebär kolkrediterna en möjlighet att generera intäkter på över 340 miljarder kronor, skriver den digitala handelsplatsen Treebula i ett pressmeddelande. Treebula samarbetar med Arbonics kring lanseringen i Sverige.

Finska sågverk hoppas på husbyggande

Finländska sågverk har ökat produktionen, men brottas med lönsamheten. Större trähus skulle kunna stärka företagens ekonomi, enligt Finlands förbund för sågverksindustri som efterlyser politiska strategier samt uppföljning för att säkerställa att ambitionerna blir verklighet. Enligt förbundet talas det ofta om att främja träbyggande, men i praktiken har användningen av sågat trä minskat inom byggsektorn. För tjugo år sedan låg förbrukningen på drygt fem miljoner kubikmeter per år mot två miljoner i dag.

Dels har bostadsbyggandet minskat, dels är flerbostadshus i trä fortfarande sällsynta.

Trumps tull bra för svensk såg

USA:s tullar mot Kanada kan gynna svenska sågverk, enligt det amerikanska konsultföretaget Resource Wise. USA har redan tullar på 14 till 15 procent på varor från sågverk i Kanada och inför nu en ny på 25 procent på alla kanadensiska varor. Det betyder upp mot 40 procents tull på trävaror.

Tullarna riskerar att slå ut kanadensiska sågverk och samtidigt gynna amerikanska. De senare kan dock inte stå för hela bortfallet och därför väntas importen öka från Skandinavien. Enligt Skogsindustrierna kommer en eskalerande handelskonflikt dock inte att gynna en exportberoende skogsnation som Sverige på lång sikt.