Föregångarna ser snabb effekt 

 Det är en varm sommardag när SKOGEN är på besök hos makarna Rikard och Marianne Åkesson på gården Hästhagen utanför Munka-Ljungby i nordvästra Skåne. Vi befinner oss i Ängelholms kommun som mest är förknippad med sina kustnära områden, men några mil in i landet finns också skog.  

De köpte gården av Rikards föräldrar 1997 och förutom skogsbruket föder de även upp hästar och amkor. Föräldrarna bedrev mjölk- och smågrisproduktion på gården sedan 1962.  

Stort miljöintresse

Med ett stort miljöintresse är paret Åkesson måna om den biologiska mångfalden och därför blev de intresserade när de för två år sedan såg att Skogsstyrelsen sökte skogsägare som ville återväta torvmark. 

– Kan man göra en insats för klimatet och den biologiska mångfalden känns det rätt, säger Marianne Åkesson. 

Pluggningen av diket genomfördes i november 2022 och trots att det bara har gått ett och ett halvt år har området förändrats.  

– Det fylls på med djur och växter och det är tydligt att det blir en miljö där många trivs, säger hon. 

Dikespluggningen påverkar ett område på 4,6 hektar med skog och betesmark och paret har fått en engångsersättning för åtgärden. Det handlar inte om några enorma summor, men utan ersättningen hade förmodligen inte återvätningen blivit av. Att Skogsstyrelsen skötte allt, både administrativt och praktiskt, gjorde också beslutet lättare. 

Rikard Åkesson tycker inte att de har förlorat något på åtgärden.  

– Det var inte så bra skogsproduktion här förut. Området där återvätningen är gjord har i stort ståndortsindex T20 och man kan ju inte trolla. Marken är som den är, säger han. 

Torkstressad granskog

Granskogen som växte på en del av arealen var cirka 40 år gammal och mådde inte särskilt bra. Träden böjde sig lätt i den mjuka marken och gav därför inga raka stockar. Sommaren 2018 blev skogen torkstressad, eftersom vattnet försvann från den utdikade marken. 

Paret Åkesson vet inte exakt när diket grävdes på deras fastighet, men på en karta från 1912 finns det med. Troligen grävdes det under 1800-talet eller början av 1900-talet för att marken skulle kunna användas som åkermark. Åren efter utdikningen lär odlingen ha fått en bra skjuts, men efter ett tag bryts torven ner och ger inte lika mycket näring.  

Åkermarken blev så småningom betesmark, men beväxt med tuvtåtel, veketåg och andra grova grästuvor som inte uppskattas av korna.  

Torvlager mäts

En återvätning kändes därför som ett bra alternativ och en intresseanmälan om rådgivning skickades in till Skogsstyrelsen. En handläggare från myndigheten kom och tog prover för att mäta att torvlagret var minst 30 centimeter djupt.  

Diket började och slutade på paret Åkessons fastighet, vilket underlättade processen.  

Rikard Åkesson är självverksam i skogen och valde att avverka granskogen på den mark som skulle återvätas. 

– Man fick göra som man ville, men jag tror det var bra att vi gjorde så, säger han. 

Han pekar på några yngre granar som han lät stå kvar, men som inte har klarat sig i det nu vattenrika området. 

Mindre produktiv

När grävda diken pluggas igen blir marken inte impediment, men den blir mindre produktiv. Skogen får brukas, men marken får inte skadas. 

I ett angränsande bestånd finns blandskog med björk, tall, gran och även någon bok. Så kommer det förhoppningsvis bli på den mark där det tidigare stod likåldrig granskog. 

– Vi satsar på självföryngring. Jag tycker att det ska bli spännande att se hur det blir, säger Rikard Åkesson. 

Hundra meter från diket växer en helt annan typ av skog. Här är ståndortsindex G40 och hybridlärken som planterades 2009 har vuxit sig hög. Vid förstagallringen förra vintern kunde fyra stycken tremeterslängder massaved tas ut på en del träd. 

Kan påverka annat

Lärkskogen växer utanför det område som i strikt bemärkelse påverkas av återvätningen, men möjligen kan även den påverkas ändå – på ett positivt sätt. När vatten hålls kvar under torra perioder kan det kanske bidra till en bra tillväxt hos hybridlärken. 

Som första återvätning i Skåne blev paret Åkessons projekt uppmärksammat av både tidningar och tv, men också av Ängelholms kommun som gav dem Årets miljöpris 2023. De blev lite förvånade över all uppmärksamhet och tycker själva inte att de gjort något som är så märkvärdigt. Samtidigt vill de gärna inspirera andra att återväta torvmark där det inte är så hög produktion.  

– Det måste finnas många sådana här områden  där man skulle kunna göra en pluggning och där marken får ett stort biologiskt värde, samtidigt som det görs en insats för klimatet och därmed den tillvaro vi lämnar efter oss till kommande generationer, säger Marianne Åkesson.