Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Intresset för naturlig föryngring ökar trots att det kräver tålamod och is i magen. Fröplantor växer långsammare än förädlade, kanske måste man vänta och se vad som kommer upp och planera beståndet utefter det.
– I nittio procent av fallen lyckas man med den naturliga föryngringen, fast det kan ta något år innan den kommer igång, säger Magnus Löf på SLU. Men det är svårt att veta exakt vad man får, tillägger han.
– Kanske träden inte har så stor fröproduktion året för avverkningen, eller så kommer det andra trädslag än de förväntade. Det kan ha både fördelar och nackdelar, det kan vara intressant att föryngringen inte blir så förutsägbar. Riskerna sprids med fler trädslag.
Åttio procent av all skog i Sverige planteras. Det är den är säkraste men även dyraste föryngringsmetoden. Sådd är billigare, men mer osäkert. Billigast och samtidigt största chansningen är naturlig föryngring. Den fungerar på alla marker, och i nio av tio fall blir det alltså en föryngring av något slag.
Man måste dock sköta den efter dess förutsättningar. I en blandad föryngring måste man exempelvis röja för att gynna de trädslag man vill satsa på, troligtvis flera gånger.
Om man får ett stort uppslag av ett trädslag som förekommer rikligt i grannskapet, som tall eller bok, kan man överväga att låta bli hägn, enligt Magnus Löf. Viltet kan till och med rata ekplantor om det finns mycket ek i omgivningen, säger han, förutsatt att inte betestrycket är väldigt högt.
Överlag betas naturligt föryngrade plantor i lägre utsträckning än planterade.
Om man dessutom kan slippa markberedning blir föryngringen superbillig. Det är en åtgärd som har stora fördelar för att frön ska gro och föryngringen etableras, men bland annat tall och björk kan ta sig utan markberedning på torra, magra marker eller där mineraljorden blottats genom naturliga störningar som brand eller frostsprängning.
– En idé kan vara att lägga pengarna på att köpa förädlade barrplantor och låta lövskogen komma upp naturligt. Virket från gran och tall producerar mer volym och ger ofta större inkomst än lövvirket, säger Magnus Löf.
Han tipsar också om att testa självföryngring vid hyggesfritt.
– Om man planerar att ställa om till hyggesfritt är det också en bra idé att prova naturlig föryngring. Man gör det enklare och billigare för sig.