”Förbjud högstubbar av gran”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Arkivbild, hygge efter stormen Gudrun.
SKOGENdebatt. Hur kan Skogsstyrelsen kräva att det ska lämnas högstubbar på hyggen som blir rena yngelhärdarna för granbarkborre - har vi inte lärt av historien? Det undrar tidigare skogvaktaren Björn Särnmark i Värmland.

Sverige är nog det enda land i Norden, Europa ja till och med i världen, som praktiserar skapandet av högstubbar vid slutavverkningar. Jag undrar: Är detta ett påfund från storskogsbruket för att försöka minska kritiken från allmänheten vid slutavverkningar?

Annons
Annons

Just nu står vi inför ett gigantiskt problem med barkborreangrepp i stora delar av Sverige. Att då skapa ytterligare yngelhärdar för barkborrar och vedborrar i form av högstubbar,  lämnade trädgrupper med grova granar, och felplanerade hyggeskanter är helt felaktigt. 

Dessutom stödjer, och i vissa fall kräver, Skogsstyrelsen att detta ska ske vid slutavverkning. Men i nästa andetag säger samma myndighet att enligt lagen får det maximalt finnas fem kubikmeter vindfällen eller insektsfarlig ved per hektar. Här står skogsägaren som en åsna mellan två hötappar!

Kunskapen om barkborrens härjningar på 70-80-talet verkar som bortblåst. Då förlorade svenskt skogsbruk hundratals miljoner kronor på barkborredödade granar och en gigantisk organisation och mycket arbete under flera år fick till slut stopp på barkborrens härjningar. Då skapades problemet med barkborren till stor del av ”dålig virkeshygien”. Nu ser det ut som att samma misstag skall upprepas.

Nu är det hög tid att på allvar ta tag i problemet! Här är några förslag från en som var med på 70-80-talet och bekämpade granbarkborren.

  • Förbjud högstubbar av gran.
  • Lämna aldrig grova granar på hygget vid slutavverkning.
  • Om trädgrupper lämnas ska det vara lövträd, bärande träd, döda gamla träd. Om levande barrträd lämnas får de inte vara grövre än 8-10 centimeter i brösthöjd.
  • Vid hyggesplanering: eftersträva att skapa stormfasta hyggeskanter.
  • Utbilda/informera skogsägare, maskinförare, virkesköpare, myndighetspersonal vikten av att rätt designa ett kalhygge.
  • Ingen lagring av insektsfarligt virke efter våra vägar. Insektangripen ved ska transporteras till industrin i rätt tid.
  • Genomför skadeinventering med hjälp av till exempel  drönare, eller helikopter.

 

BJÖRN SÄRNMARK,  Fredros Gård. 

Pensionerad skogvaktare som var med på 70-80-talet, skogsbrukare och turistföretagare.

 

 

 

 

Opinion
Publicerad:
  • SKOGEN nummer 3 ute nu

    Kategorier: Tidningen SKOGEN
    SKOGEN har lämnat tryckeriet men det kan bli väntan i några dagar till innan nummer 3 dimper ner i din brevlåda. Vi räknar med att den når dig i slutet av denna vecka. Anledningen är transportförseningar i coronakrisens spår. Möjligen kan liknande problem uppstå i några kommande nummer. Vi beklagar!
  • Annons
  • Regeringen jobbsatsar på skogen

    Kategorier: skogsjobb, Naturnära jobb
    Regeringen lägger 150 miljoner kronor på jobbskapande åtgärder inom skogs- och naturvård. Tanken är att lindra de ekonomiska effekterna av coronaviruset.
  • Skogsstyrelsen ser över sin hänsynsuppföljning

    Skogsstyrelsen är missnöjd med sin egen uppföljningsmetod för hur miljöhänsyn tas vid avverkningar. Under året ska en ny metod utvecklas.
  • Annons
  • Ny FSC-standard senareläggs

    Kategorier: FSC Sverige, FSC-standard
    Skogscertifieringsorganet FSC Sverige flyttar fram startdatum för sin nya skogsbruksstandard till den första september. Ytterligare förskjutningar kan bli aktuella om coronakrisen blir långvarig.
  • Domar om nyckelbiotoper överklagas

    Skogsstyrelsen överklagar de domar som anser att markägare ska kunna överklaga nyckelbiotopsregistreringar.
  • Annons