Det är försök som anlades i mitten av 1980-talet som har utvärderats. Utgångspunkten har varit att jämföra hur bra tillväxten blir i förhållande till hur mycket kraft som lagts på föryngringarna. Försöksytorna finns på fjorton platser i landet och har samma upplägg. De är uppdelade i tre områden med olika grader av intensitet i förberedelserna.
En avdelning har hög intensitet i åtgärderna. Det innebär en ordentlig markberedning samt att man planterat med barrotsplantor eller täckrotsplantor samma år som avverkningen gjorts.
Den andra avdelningen har normal intensitet, det vill säga man har väntat något år med planteringen, använt mindre ettåriga täckrotsplantor och oftast markberett.
En tredje avdelning har åtgärdats med låg intensitet. Då har man inte gjort någonting utan låtit föryngring ske naturligt.
Enligt ett nyhetsbrev från SLU i Alnarp är resultaten är tydliga. Efter 35 år uppvisade den intensiva föryngringen i genomsnitt 175 kubikmeter per hektar. De normalintensiva ytorna hade i snitt 124 kubikmeter och de lågintensiva 78 kubikmeter per hektar.
– Ett allmänt råd för att få hög tillväxt är alltså att lägga kraft på föryngringarna, säger Axelina Jonsson, doktorand på den skogliga institutionen i Alnarp, som har åkt landet runt och mätt på försöksytorna.