Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Det är tufft att köra gallringsskördare och att komma upp i hög produktivitet tar ett par års erfarenhet och träning. Kanske kommer det att gå snabbare framöver med hjälp av digitala hjälpmedel som gör det lättare för föraren att fatta snabba beslut.
Ett sådant system är NFA som har utvecklats av uppstartsbolaget Nordic Forestry Automation från Lund i samarbete med bland andra Södra, Sveaskog och, inte minst, maskinförare.
På maskinhyttens tak sitter en sensor för avkänningstekniken Lidar och bakom förarstolen finns en dator. Det är allt som syns. Sedan är det mer dolda algoritmer som jobbar på och kommunicerar med förarna via en liten extra skärm i hytten.
Just nu testas NFA i praktiken av både Sveaskog och Södra och Södra har systemet installerat i fem maskiner. Två av förarna är Max Bengtsén och Klas-Erik Andersson som SKOGEN träffar en majdag i Simlångsdalen utanför Halmstad.


Båda två är erfarna inom gallring med många maskinår bakom sig och nu har de varit med och testat NFA i två år och bidragit med förändringar och synpunkter under vägen.
– Som förare ser man den sektion av trakten där man är med maskinen, om det finns behov att gallra mer eller om man är klar och kan köra vidare. Man behöver inte vara tveksam om vad man ska göra eller inte, förklarar Klas-Erik Andersson.

– I mörker eller skymning ser tekniken in i beståndet på ett annat sätt än föraren, tillägger Max Bengtsén.
Ett förarstöd avlastar, minskar stressen och ger en viss trygghet även åt erfarna förare.
– Du får ett kvitto på utfört arbete. Förut var det erfarenheten som styrde och sa när jag var klar, säger Max Bengtsén.
Kollegan Klas-Erik Andersson fyller i att förr kontrollerade föraren med relaskop i efterhand, eller också skedde det med hjälp av Södras vanliga gallringsuppföljning, där ett gallrat område i efterhand kontrollerades.
Med förarstödet mäts alla träd hela tiden. Föraren anger ett målvärde enligt Södras gallringsmall eller om skogsägaren har särskilda önskemål. På skärmen ser man var maskinen är och cirka dubbla kranlängden runtom, beståndsgränser och var det är lämpligt att gallra, maskinens arbetsyta och avstånd till stickvägar.
Trädhöjd och trädslag visas inte, men de enskilda trädens position syns väl och man får uppgift om diametern.

Södra har inte ändrat sina gallringsmallar på grund av förarstödet, men det finns olika sätt att se på dem. Ska man till exempel räkna med vägarealen eller bara titta på mellanzonen? NFA ser till hela ytan.
– Vi satte upp NFA i januari 2024 på den här maskinen, berättar Jonas Hafmar, Södra som är specialist på skogsteknik och projektledare för försöken med NFA.

– Det stora målet är att öka tillväxten i skogen, och med det här systemet kan vi se vilken kvalitet våra gallringar har. Vi kommer att kunna kvalitetssäkra tjänsten till våra medlemmar. Systemet samlar in data för alla träd, både de som avverkas och de som står kvar. Då kan vi leverera ännu bättre kunskap till medlemmen om skogen, säger han.
Den informationen kan bidra till en uppdaterad skogsbruksplan och blir ett bra underlag för framtidens skogsägare som kan veta exakt vilka träd som står kvar.
En annan vinst är att det hjälper en oerfaren förare att bli en god gallringsförare.
– Det kommer att gå snabbare att bli så erfaren att man blir lönsam när man kör gallring. Det ger god hjälp med vilka beslut man ska ta. Vi ser det som en kompetenshöjning inför framtiden, säger Jonas Hafmar.
För Södra hägrar hög effektivitet och produktion, en högre lägstanivå och en jämn kvalitet på gallringarna.
– Sedan är det ingen som säger att det här gör en jätteskillnad, utan tekniken bygger ihop många små detaljer som skapar en bra helhet, säger Jonas Hafmar.
Alla skogar är dessutom olika. NFA funkar bra i en viss typ, men är det ett besvärligt bestånd kan mätningen vara svårare och Lidar-utrustningen hamna i skugga.

Det finns en plan för att rulla ut förarstödet bland maskinlagen, både Södras egna och hos de självständiga entreprenörer man anlitar, men inga beslut är fattade ännu. I ett användarforum medverkar alla intressenter med förslag på förbättringar och utbyter erfarenheter. De olika gallringsgrupperna kan ha olika åsikter ibland, men är överens om att NFS ger en trygghet som stöd:
– Som gallringsförare är man ständigt osäker på om man gör rätt eller fel. Det är många snabba beslut, säger Jonas Hafmar.
Max Bengtsén och Klas-Erik Andersson är överens: Det är intressant att vara med och utveckla ny teknik, och förarstödet har fördelar. – Det är bra att se i realtid precis hur det ser ut framför maskinen och hur resultat blir efteråt. Men det är fortfarande människans erfarenhet som avgör vilka träd som ska tas ner, säger de.
