Mats Lind och Mikael Karlsson som är maskinförare på Sveaskog i trakterna kring Skinnskatteberg gör olika typer av avverkningar. De hyggesfria är få, men i stadsnära skog har de gjort selektiva avverkningar. Invånarna protesterade mot ett blivande hygge så i stället glesades tallskogen ut till timmerställning med cirka 300 stammar per hektar. Resultatet blev lyckat och alla var nöjda, berättar Mats och Mikael för SKOGEN.
En annan gång avverkades stora granar för att få ljusare, öppnare skog.
– Vi högg stickvägar för att komma fram. Sedan plockade vi granarna från sidor och öppningar så det blev luckor på cirka 15 meter i diameter, säger Mats Lind.
Allt annat lämnades orört med både björk och smågranar kvar i den yngre skogen mellan luckorna.
– Sedan gjorde vi en ny väg 25 till 30 meter ifrån. Det blir som en gallring nästan, men man försöker plocka de stora träden, fortsätter han.
Både han och Mikael Karlsson understryker att de inte är experter på hyggesfritt skogsbruk, men har kört maskin i många år. De avverkar ofta för naturvårdande skötsel och plockar gran för att gynna löv.
Båda tror att hyggesfritt kommer att öka, i alla fall i närheten av bebyggelse. Klimatförändringar och försommartorka kan också bidra med argument.
– När experterna har diskuterat klart om det är kalhyggen med plantering eller stående skog som binder mest koldioxid kommer det att påverka utvecklingen av hyggesfritt mycket, säger Mikael Karlsson.
Man måste planera mer. Hur och vilka träd man ska plocka så att man inte tar för mycket.
En svårighet är att avverka selektivt i mörker, berättar de. Trots bra belysning ser man inte tillräckligt långt för att kunna rikta fällningen. Beståndet riskerar att skadas när man fäller en 30 meter hög gran rakt ut i mörkret.
– Man måste planera mer. Hur och vilka träd man ska plocka så att man inte tar för mycket, säger Mikael Karlsson.
Man måste själv fatta besluten och på så sätt är det svårare än vanlig avverkning, förklarar han. Det är ingen som stämplar.
– Stämpling är värdelöst. Du behöver välja träd själv för att komma fram med maskinen. Stämplaren är inte alltid van att köra, fortsätter Mikael Karlsson.
Där håller inte Tommy Rytter, skördarförare på Stora Enso i Dalarna, riktigt med.
– Vid blädning är det viktigt att markägaren noga förklarar vilka träd som ska vara kvar, inte bara hur många. Stämpling kan vara en fördel, trots att det blir dyrare. Det är ändå mer effektivt än att föraren ska springa ut och in med klaven, säger han.
Stämpling kan vara en fördel, det är mer effektivt än att föraren ska hoppa i och ur hytten, säger skördarföraren Tommy Rytter som har deltagit i Skogforsks försök med hyggesfritt.
Det är viktigt att vara överens med beställaren om hur det ska se ut efteråt, betonar han.
– Man tänker kanske inte lika. De brukar känna till kostnaden, men önskemålen kan vara svåra att förstå. Alla är inte är insatta i skogsbruket. Man måste vara tydligare än vid vanlig avverkning.
Tommy Rytter rekommenderar samråd på plats, där man kan ge markägaren en bild av hur det kommer att se ut.
Man kan inte flyga till luckan som ska avverkas, man måste köra genom det övriga beståndet.
Även vid luckavverkning är det viktigt att diskutera. Luckorna måste placeras så man kan att köra mellan dem utan att det övriga beståndet skadas. Planeraren måste tänka på markförhållandena och får tänka som vid en gallring.
– Man kan inte flyga till luckan som ska avverkas, man måste köra genom det övriga beståndet, säger Tommy Rytter.
Han har deltagit i Skogforsks hyggesfria försök i Effaråsen i Dalarna och konstaterar att metoden är krångligare och tar längre tid än trakthyggesbruk.
– Det kan vara stressande med den minskade produktiviteten. Man får tänka annorlunda, mer miljömässigt och hur det kommer att se ut för allmänheten, säger han.
LÄS OCKSÅ Forskare: Förarens kompetens är avgörande
TIPS / FÖRARE TILL FÖRARE
Maskinförarna Mats Linds och Mikael Karlssons råd till kollegor som ska avverka hyggesfritt:
- Kräv klara direktiv från planeraren.
- Be att få jobba i dagsljus.
- Gå utbildningar och kurser.
- Låt dig inte stressas av att avverkningen blir dyrare.