Mellan 1994 och 2013 ökade medeltemperaturen i Sverige med 0,9 grader. Samtidigt ökade årsnederbörden med hela åtta procent. Allra tydligast är det i södra Sverige, men samma trend syns i hela landet. Det visar ett forskningsprojekt på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som finansierats av Skogssällskapet.
Forskarna Jörg Brunet och Per-Ola Hedwall har undersökt hur varmare klimat, kvävenedfall och minskat ljusinsläpp till följd av allt större andel medelålders och tätare skogar, har påverkat markfloran under perioden. Resultaten visar en tydlig förändring: mer än hälften av alla arter har påverkats, ökat eller minskat i förekomst.
– Vi blev förvånade över att förändringen var så stor. 20 år är ingen lång tid, men vi ser tydliga skillnader. Effekterna är större i södra Sverige där vi ser en ökning av skuggtåliga arter som gynnas av värme och kväve, men även i norr ser vi att vissa växter ökat och andra minskat, säger Jörg Brunet i ett pressmeddelande från Skogssällskapet.
Några exempel:
- Bärris som är relativt ljuskrävande arter (bland annat lingon och blåbär) minskar i södra Sverige.
- Ormbunkar och buskar ökar i hela landet.
- Gräsväxter minskar i hela landet.
Jörg Brunet förklarar att markflorans sammansättning är en viktig förutsättning för bra näringsbalans i skogens ekosystem – och därmed för skogens tillväxt. Just risen är viktiga komponenter i markens näringssystem.
– Om bärrisen försvinner påverkas näringsdynamiken i marken och risken för näringsläckage ökar. Då stör vi hela näringskedjan, inte bara för markfloran och träden, utan även för insekter, fåglar och däggdjur. Bra näringsbalans i markfloran ger också bra skogstillväxt, påpekar han.
Vad kan svenskt skogsbruk göra för att motverka förändringen och behålla balans och biologisk mångfald i markfloran?
– Skogsbruket kan påverka genom skötselmetoder som tar bättre hänsyn till markfloran.
Jörg Brunet har några konkreta förslag som framför allt ökar ljusinsläppen i skogen och därmed bevarar den biologiska mångfalden i markskiktet.
- Gallra oftare för att öka ljusinsläppet till markskiktet.
- Bevara och öka nätverk av öppna landskapspartier, skogsvägkanter, våtmarker och betesmarker.
- Minska andelen gran. Satsa mer på tall, björk och ek som släpper in mer ljus.
Förslagen innebär dock flera målkonflikter mellan olika miljö-, skötsel- och produktionsmål.
– Mer gallring kan öka risken för stormfällning, mer tall och ek ger större problem med betesskador och den totala skogstillväxten kan minska. Miljöpolitiskt strävar vi nu efter att istället öka skogsproduktionen och öka vår användning av biomassa för att kunna minska användningen av fossila bränslen.
Biomassa som i sin tur minskar kol- och kväveutsläppen och i bästa fall bromsar den globala uppvärmningen.
Moment 22 där lösningarna motverkar varandra.
– Det svåra är att hitta balansen i ett smart skogsbruk som kan ta hänsyn till både biologisk mångfald och ökande skogsproduktion, säger Jörg Brunet.