Följ med ut ur återvändsgränden

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
I septembernumret av SKOGEN skriver vi om naturvårdsgallring i ordets gamla bemärkelse. Att gallra för ökad mångfald. I motsats till den nyare tolkningen att man gallrar bort naturvärden för att slippa en nyckelbiotop.

För det verkar som att Sverige håller på att vända blad i naturvårdsfrågan. Man kan ana och hoppas på en nystart – efter 50 år, stundtals med pajkastning mellan skogsnäringen och naturvårdsnäringen.
Sommarens nya statliga statistik visar att i princip 27 procent av skogen i landet inte brukas. Och upp­giften används både av LRF och miljörörelsen. Se, ett litet fredstecken! Staten har också tagit på sig ­uppgiften att lösa debaclet med inköpsstoppet i ­nyckelbiotoper som sätter skogsägare på pottkanten.

Annons
Annons

Tidningen SKOGEN 9-2019Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Prova 3 nr för 149 kr. Digitala utgåvor ingår»
Och nu har den gamla idén att ställa produktionsmål mot miljömål i skogsvårdslagstiftningen dessutom börjat ifrågasättas av Skogsstyrelsen. Myndighetens generaldirektör tycker att denna ständiga dragkamp ”allt mer börjar framstå som en återvändsgränd”. ­
De två målen hör ihop, de ska inte utvecklas i motsatsförhållande. Det blir ännu enklare att begripa om man erinrar sig att skogsbrukaren inte alls ska förhålla sig till bara två mål – utan har att förvalta över 30 eko­systemtjänster, enligt Skogsstyrelsen.
Det finns en – ibland oförlöst – kärlek till artrikedom hos nästan varje skogsbrukare. Naturskydds­föreningen har också börjat spela på denna positiva kraft genom att dela ut artborgarmärket till alla intresserade som visar att de kan känna igen ett visst antal arter. Ett sätt att öka lusten kring mångfald.

Så nu håller vi tummarna att januariavtalets löfte ­håller, att låsningen kring nyckelbiotoperna ska lösas. Skogsstyrelsen signalerar till att börja med en semantisk reform, att man helt enkelt kan skrota ordet ­nyckelbiotop. Så får kanske de olika intressena som samlas kring certifieringen själva bestämma inne­börden av ordet.
Vi håller också tummarna för att mångfalden i skogsbruket allt mer kan bygga på trygghet och lust framöver. Att vi därmed vänder blad i debatten – utan att för den skull slå igen boken, förstås.

Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareBengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareJag har en vision: Att den organiserade miljövårdens många kunniga medlemmar en dag på bred front hjälper skogsbrukarna att ­hitta sina spännande arter, utan att skogsbrukarna känner sig hotade.
Det dröjer nog, men låt oss ta ut glädjen lite i förskott: Kasta dig över de möjligheter att öka artrikedomen som vi har letat fram i SKOGENs septembernummer!

SKOGEN 9/2019

 

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • ”Nyckelbiotoper regleras inte av lagen”

    Kategorier: Herman Sundqvist, Altinget
    Skogsstyrelsens tillsyn görs för att se till att lagar efterlevs, nyckelbiotoper regleras inte av lagen. Att fortsätta registrera nyckelbiotoper kan underminera tilltron till tillsynsverksamheten, skriver Skogsstyrelsens gd Herman Sundqvist i en replik i Altinget.
  • Annons
  • Mångmiljonsatsning på förädlade plantor

    En skogsägarförening och flera skogsbolag  är med och satsar 50 miljoner kronor på en pilotanläggning för storskalig produktion av förädlade plantor.
  • Skogsbad

    Britter vill skogsbada

    HÄLSA. I Storbritannien höjs röster för införande av fritidsaktiviteter på recept (social prescribing) mot till exempel stress och depression.
  • Annons
  • Mindre skogsareal brann i EU-länderna

    Kategorier: skogsbränder 2018
    Sverige drabbades hårt men totalt sett brann mindre skogsmark i EU-länderna förra året, visar en rapport från EU-kommissionen.
  • Betesskador på fortsatt hög nivå

    Kategorier: Äbin, viltbetesskador
    Betesskadorna i de svenska skogarna är i princip lika illa som tidigare år. Ungefär varannan ungtall har skadats av älg eller annat hjortdjur.
  • Annons