Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Pollinatörernas värld har alltid förändrats. Bara sju procent av samarbetena mellan växter och pollinatörer ser likadant ut i dag som för hundra år sedan, enligt en finsk studie. Men klimatförändringarna innebär särskild påverkan på dem.
– Insekternas aktivitet styrs av temperatur. När miljön blir för varm brukar pollinatörerna reagera antingen med att vakna tidigare på våren eller att söka sig norrut där värmeökningen ännu är lägre. Särskilt i skogen, säger forskaren Joan Diaz Calafat vid SLU.
Han doktorerade i fjol med en avhandling om just klimatförändringarnas påverkan på pollinatörer i boreala skogar.
Dessa reaktioner på förändrade förutsättningar är ”smarta drag”, säger han, men de leder ofta till obalans i ekosystemet.
– Om pollinatörerna vaknar tidigt blommar inte växterna ännu. De blir utan nektar och pollen, och när växten blommar blir den inte pollinerad. De flesta bin och humlor orkar bara flyga 500 meter från boet i jakt på mat.
En flytt till svalare trakter är inte heller optimalt. Det tar många fler generationer för växter än för insekter att flytta. Även om klimatet på nya stället blivit varmt nog för humlans favoritväxt hinner den inte flytta med.
Pollinatörerna söker sig också ofta in i skogen, där temperaturen är lägre och jämnare, men de svalaste bestånden är ofta så täta och mörka att markfloran varken har blommor, nektar eller pollen.
Olika pollinatörer är specialiserade på olika blomtyper. Till exempel kan längden på tungan avgöra vilka som kan hämta nektar i vissa blommor. Forskarna kan ta reda på vem som pollinerar vad genom att analysera dna i spår av saliv som lämnats kvar på blomman vid besöket.
– Vi borde också ta reda på hur effektiva olika pollinatörsgrupper är. Man räknar hur mycket pollen de lämnar vid ett blombesök och hur många frön eller frukter besöket leder till. Genom att upprepa proceduren med olika pollinatörsgrupper och växtarter ser man hur mycket olika de grupperna bidrar till pollinering av olika växter, säger Joan Diaz Calafat.
Inte bara bin och humlor pollinerar. Nattfjärilar är effektiva, men även de söker sig norrut när det blir varmare och ju längre flytt, desto kortare blir natten och deras aktiva tid. Även myror pollinerar. De är inte så skickliga på det, men deras antal kompenserar det.
Om bina minskar kommer blomflugor troligen att kompensera för dem i viss mån.
I skogen står olika flugor för en stor del av pollineringen. De är mer aktiva än andra insekter där och deras pollinering har ett bättre slutresultat än andra pollinatörers. Blomflugor, spyflugor, husflugor och andra vanliga flugor verkar också tåla uppvärmningen bättre än bin och andra pollinatörer, så i ett varmare klimat kan växter som pollineras av dem ge bättre skörd än de som pollineras av bin.
– Om bina minskar kommer blomflugor troligen att kompensera för dem i viss mån. Målet är förstås att inga arter ska försvinna, men det sker snabba förändringar och förflyttningar nu, säger Joan Diaz Calafat.
Flugpollinerade växter verkar också vara mer motståndskraftiga mot temperaturförändringar än bipollinerade.
En intressant upptäckt är att flugor pollinerar när det är mellan mellan tio och femton grader varmt. Ett temperaturfönster på fem grader gör alltså skillnad i sannolikhet från noll till hundra procent att en blomma pollineras av en fluga. Bara en liten värmeökning kommer därför att påverka flugpollineringen mycket.
Tyvärr finns dock väldigt lite forskning om hur flugor påverkas av klimatförändringar.
– Man har forskat om skogens blommande markflora och karismatiska pollinatörer som bin och humlor, men de oansenliga flugorna och blygsamma blommorna hos blåbär, lingon och ljung har fått för litet uppmärksamhet, säger Joan Diaz Calafat.
Jag blev chockad över hur mycket mygg det finns i Sverige.
Han efterlyser därför mer forskning om detta.
– Vi behöver mer kunskap och referensdata för att kunna upptäcka och förstå förändringar som sker i framtiden. Både för blomflugor, och de vanligare, lite fulare och ofta förbisedda flugorna som kan vara svåra att artbestämma.
Även många andra insektsgruppers pollineringsvanor är okända och vi vet inte hur mycket de bidrar till fröproduktionen.
– Jag blev chockad över hur mycket mygg det finns i Sverige. Hanarna, som lever på nektar och inte blod, måste på något sätt bidra till pollineringen, säger Joan Diaz Calafat.