Flexibel hantering av granris ger mer bioenergi

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Bengt Nilsson vid Linnéuniversitetet har undersökt i sin doktorsavhandling hur man bäst hanterar de grenar och toppar som blir kvar när man avverkar i en skog.

Den svenska skogen står för cirka  20 procent av Sveriges totala energitillförsel. En hel del av detta kommer från det som kallas för grot, alltså grenar och toppar. I sin avhandling har Bengt Nilsson, doktorand vid institutionen för skog och träteknik vid Linnéuniversitetet, undersökt effekterna av olika typer av hantering och lagring i grandominerade bestånd.

Annons
Annons

– Bland mycket annat har jag jämfört den traditionella hanteringsmetoden brunrisskotning – att man låter groten ligga kvar på hygget över sommaren innan man transporterar bort den – med den nyare och till viss del ifrågasatta grönrisskotningen – att man forslar bort färsk grot direkt efter avverkning, berättar Bengt Nilsson, säger han i ett pressmeddelande från Linnéuniversitetet.

Vad man vill undvika är för hög fukthalt och för mycket barr i skogsbränslet, eftersom det kan ge bekymmer vid förbränningen på värmeverken Bengts avhandling visar att det finns en skillnad i bränslekvalitet mellan de båda metoderna. Denna skillnad är dock så liten att andra faktorer än hanteringen sannolikt påverkar mer, till exempel hur fördelningen av biomassa på de växande träden ser ut. I praktiken innebär det att skillnaden i bränslekvalitet kan vara större mellan olika hyggen än beroende på om groten skotats färsk eller efter att den har torkat. Brunrisskotningen lämnar heller inte kvar så mycket av de näringsrika barren i skogen som man tidigare trott, påvisar Bengt.

– Kan vi bli mer flexibla i hur vi hanterar groten ger det möjligheter till utveckling av ny teknik och effektivare användning av maskinresurser över hela året. Det skulle i sin tur ge minskade kostnader och möjligt ökat grot-uttag från enskilda hyggen, främst för att man då skulle kunna göra uttaget när det passar bäst ur ett logistiskt, ekonomiskt och/eller skogligt perspektiv, säger Bengt.

Han vill även framhålla skogens och grotens nyckelroll i omställningen till ett framtida hållbart samhälle.

– Att ersätta fossila bränslen med skogsbränsle ersätter inte bara utsläppen av fossil koldioxid, det kan samtidigt förhindra koldioxidutsläpp orsakat av att grenar och toppar annars skulle ligga kvar och förmultna i skogen.

Bengt Nilsson är född och uppväxt på ett familjeägt jord- och skogsbruk i Agunnaryd utanför Ljungby i Småland, där naturen var både en lekplats och en arbetsplats. Han bor fortfarande i Agunnaryd och skogen är fortfarande central för såväl hans arbete som hans fritid. Våren 2006 skulle Bengt göra sitt examensarbete på högskoleingenjörsprogrammet i skog och träteknik. Därför knackade han på dörren till professor Thomas Thörnqvists kontor.

– När jag lämnade kontoret ekade en mening i mitt huvud: ”Du ska bli doktorand”. Hade jag inte knackat på dörren tror jag aldrig att jag hade ägnat en tanke åt en akademisk karriär.

 

Publicerad:
  • "Smart skifte från fossilt till förnybart minskar utsläppen"

    DEBATT. Nej Magnus Nilsson, vattensängsmetaforen för EU:s utsläppshandel stämmer inte. Om utsläppen sjunker i en del av EU så stiger de inte i en annan del, skriver representanter för bland annat akademi och klimatinnovation i en replik.
  • Annons
  • En andra barkborrevåg sveper fram

    Kategorier: granbarkborren
    Istället för att övervintra angriper barkborrarna träd. En andra våg av angrepp sveper över södra och mellersta Sverige, enligt Skogsstyrelsen.
  • Virkesstudion kör igång

    Virkesstudion är tillbaks efter sommarpausen. I avsnitt 15 diskuteras det avvaktande läget på virkesmarknaden.
  • Annons
  • "Skifte från fossilt till förnybart minskar inte utsläppen"

    Kategorier: debatt, Magnus Nilsson
    DEBATT. Rätt skött kan skogen leverera råvaror utan att det spär på växthuseffekten. Men när skogsnäringen hävdar att ett ökat virkesuttag skulle dämpa växthuseffekten, då är man ute på hal is, skriver Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker.
  • Ökat intresse för avverkning i juli

    Den areal som anmälts för avverkning i juli var den största på nio år. En orsak kan vara skadeangreppen av granbarkborre.
  • Annons