”Fler systemperspektiv behövs om klimatnyttan"

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Sten B Nilsson. Foto: Johan Lindstén.
SKOGENdebatt. Bakom varje utspel om skogens klimatnytta står en egen profet med sin egen lösning. Det gäller inte minst Skogsindustriernas rapport. Det behövs fler systemperspektiv, anser professor Sten B Nilsson.
Alla debattörer tycks överens om en sak: Ska vi klara klimatkrisen så måste skogsbruket och skogsnäringen binda maximalt med kol under de närmaste 30 åren. Därefter måste kolbindningen ligga kvar på samma nivå. 
Men där slutar enigheten. 

 

Annons
Annons

En rad utspel från bland annat EU, politiska partier, miljöorganisationer och tidningar kommer fram till motsatta slutsatser. Förklaringen till detta är att varje aktör utgår från sitt eget systemperspektiv. 
Ett utspel som synts mycket är Skogsindustriernas rapport om kolskulden författad av Peter Holmgren.
Det är en pedagogiskt bra rapport som hävdar att brukad skog är bäst för kollagringen. Men det finns brister i beskrivningarna av beräkningarna, visar både mina och andras  rekonstruktioner av Holmgrens beräkningsmodell. Det gäller bland annat substitutionseffekten. Alltså  klimatnyttan av när skogsprodukter ersätter fossila produkter.
I rapporten ges flera exempel. Bland annat hävdas att kartong minskar användningen av fossila produkter och därmed emissionerna. Men de flesta kartongförpackningar saknar fossilbaserade alternativ och kan därför inte sägas ersätta andra emissioner.
 
LASTPALLAR  ANSES LÅNGLIVADE
När det gäller långlivade produkter blir det riktigt knepigt med beräkningarna. Bland annat räknas lastpallar i trä som långlivade. Men pallar, som utgör 20 procent av Europas sågverksproduktion, har bara en livstid på tre år.
Vidare anses en träbyggnad ersätta en byggnad av stål och betong. Men frågan är: Är det verkligen en ersättning – eller rent av en extra byggnad?
Vi misstänker att skogens substitutionsnytta sammantaget överdrivs.
Det krävs stor kunskap om konsumtionsmönstren för att uppskatta substitutionsfaktorn någorlunda rätt.
Dessutom är markkolet utelämnat i beräkningarna. Slutavverkningar leder till koldioxidemissioner 20 år efter avverkningstillfället. När det gäller en minskning av avverkningen med tio procent kommer Holmgren och några av oss andra till olika slutsatser. Medan han ser att minskad avverkning (inklusive minskad substitutionseffekt) leder till större koldioxidemissioner än vid dagens avverkningsnivå visar våra beräkningar istället att mer kol binds. Skillnaden i slutsatser är betydande.
 
SKOGSSKÖTSELN FÖRÄNDRAS
Rapporten har också en statisk syn på skogsskötsel. I själva verket förändras den över årtiondena. Ett exempel på det är de senaste trettio årens enorma ökning i gallringsintensitet. Även slutavverkningsåldrarna har sänkts väsentligt. Bägge dessa skillnader i skötsel gör att skogens roll som kolsänka minskar.
Förändringar i skogsskötsel är således faktorer som bör tas med i beräkningsmodellen.
Skogsindustrierna har presenterat en rapport som är en viktig komponent om skogens roll och klimatet. Men den är baserad på ett systemperspektiv och det finns flera systemperspektiv som måste beaktas och därför är rapporten bara ett sätt att se på frågan om skogens klimatnytta.
 
 
STEN B NILSSON
Internationell skogskonsult och professor vid det internationella institutet för tillämpad systemanalys, IIASA i Österrike.
 

 

Opinion
Publicerad:
  • Så bekämpas barkborre i reservat

    I en ny rapport sammanfattar landets länsstyrelser vilka åtgärder de gjort för att bekämpa granbarkborren i naturreservat.
  • Annons
  • Jämställdhetsansvar halkar runt på SLU

    Kategorier: jämställdhetsarbete, SLU
    En ny studie från SLU visar att ansvaret för jämställdhetsarbete halkar runt i organisationen. Här finns en utbredd förväntan på att andra ska ta ansvar.
  • Reservatsbildning – här är råden

    Frågor om naturreservat tillhör de vanligaste hos Norra Skog. På sin webb listar föreningen vad markägaren bör tänka på.
  • Annons
  • Tips vid oväntade intäkter

    Oväntade intäkter är inte alltid goda nyheter. SKOGEN har frågat en skatteexpert hur man kan hantera oplanerade förtida avverkningar.
  • Mer pengar till regionala skogsstrategier

    Landets 21 län får dela på ett extra anslag på 2,5 miljoner kronor för att arbeta med regionala skogsstrategier.
  • Annons