Har vi mycket eller lite skyddad skog i Sverige? Svaret beror delvis på om lågproduktiv skog, så kallade impediment, ska räknas med i den skyddade arealen eller inte, enligt SLU-forskare i ett pressmeddelande.
De har studerat vilken betydelse skogliga impediment har för skalbaggar i tallved. Studien visar att impedimenten inte är lika artrika som obrukade produktiva skogar och att de helt saknar vissa rödlistade arter.
Skogsimpediment är trädbevuxen mark där den årliga produktionsförmågan understiger en skogskubikmeter per hektar. Den finns ofta på myrar eller berg. Dessa skogar ska lämnas orörda enligt skogsvårdslagstiftningen.
– Det är inte så att impedimenten är värdelösa. Det finns mycket vedskalbaggar och rödlistade arter även där. Men naturvärdet är lägre än i obrukad produktiv skog, säger Thomas Ranius, institutionen för ekologi, som är en av tre forskare bakom studien.
Enligt konventionen om biologisk mångfald ska minst 17 procent av varje livsmiljö vara skyddad år 2020. I Sverige råder vitt skilda uppfattningar om vilken roll skogsimpedimenten spelar för att uppfylla detta mål.
Forskarna har därför inventerat vedlevande skalbaggar i tall och jämfört artförekomsten i produktiv skog (nyckelbiotoper och äldre brukade skogar) med den i impediment (skogar på myrar och berg). Det visade sig att de obrukade produktiva skogarna överlag var artrikare och hyste fler rödlistade arter. En del rödlistade arter hittade forskarna bara i produktiv skog. I impedimenten däremot registrerade de inga arter av vedskalbaggar som inte också fanns i de produktiva skogarna Studien inkluderar skogar från Småland i söder till Norrbotten i norr och mönstret är det samma över hela landet.
”Utifrån resultaten kan man därför dra slutsatsen att impediment och produktiv skogsmark har olika värde för bevarande av biologisk mångfald. En hektar impediment är värd mindre än en hektar skyddad produktiv skog om man vill gynna vedskalbaggar” skriver SLU-forskarna.
En orsak till den relativt höga artrikedomen är att träden växer snabbare i de produktiva skogarna; de blir större och det finns också fler döda träd.
”Det handlar om hur mycket produktiv skog vi bör skydda i Sverige för att uppnå det vi har lovat enligt internationella överenskommelser. Men också om hur vi kan sköta impedimenten så att de får ett högre naturvärde, till exempel genom att öka mängden död ved”, skriver forskarna.