Fler arter än väntat i granskog

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Tidningen SKOGEN
När gran planteras på klassisk tallmark förändras förutsättningarna. I den mörka granskogen växer markfloran sämre. Men ny forskning visar att där kan finnas fler arter.

På mark som är bäst lämpad för tall planterar många skogsägare gran, bland annat på grund av risken för betesskador.

Annons
Annons

Det är en drastiskt förändring med många konsekvenser.

Lisa Petersson vid SLU Skog Alnarp SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har gjort en detaljerad, jämförande studie mellan likartade skogar av gran och tall.

En förväntad effekt är att den uthålliga tillväxten blir sämre om gran planteras på tallmark. Tallskogen släpper ner mycket mer ljus till marken, vilket också märks på floran. Där breder blåbärsris och andra kärlväxter ut sig mer jämfört med de täta granskogarna, berättar hon i ett nyhetsbrev från SLU Alnarp.

Ett förvånande resultat är att markfloran visserligen är rikare i tallskogen, men antalet arter är större i granskogen. Det gäller mossor, kärlväxter samt fågelarter.

– Att antalet arter inte är lika högt i tallskogen beror förmodligen på att lingon och blåbärsris är bra på att hävda sig och konkurrera om utrymmet. Det finns helt enkelt inte plats för andra växter, säger Lisa Pettersson.

Hon har gjort fynd både till glädje och förfäran. Till de glädjande fynden hörs den rödlistade orkidén Knärot. Den trivs bäst i äldre skogar men det finns undantag.

Mer förfärande var fyndet av sydafrikansk hårnervmossa.

–Det är en invasiv art som är ett jätteproblem på sandhedar i Danmark där den breder ut sig och hindrar andra växter från att gro. Förmodligen har den kommit hit via någon skogsmaskin, säger Lisa Petersson.

Publicerad:
  • Torkan tog många plantor

    Den extremt varma sommaren har gjort att många skogsplantor i de värmländska skogarna torkat. Det visar de skadebesiktningar som Skogsstyrelsen gjort.
  • Annons
  • Så gick det för banbrytande skogsbruk

    Föreningen Skogens Höstexkursion 2018 inleddes med historien om trakthyggets fader Joel Wretlind och dagarna tillbringades i hans fotspår i Malå och Lycksele. Utöver Föreningen Skogen var Sveaskog exkursionsvärd. 
  • Förarlös timmerbil

    Förarlöst om två år?

    TRANSPORT. En batteri­driven timmerbil utan förare kan fara fram på vägarna redan 2020. Det hoppas det svenska företaget Einride.
  • Annons
  • Föreningen Skogen,Höstexkursion

    Hyggesbruk och annat hett på årets Höstexkursion

    Föreningen Skogens höstexkursion, i år tillsammans med Sveaskog, synade de bestånd i Malå som Joel Wretlind anlagt med hjälp av kalhuggning på 1920–talet. Men här diskuterades även frågor som viltförvaltning och rennäring på skogsbruksmarker.
  • Skogsmuseets personal

    ”Bästa konstutställningen – skogen”

    KULTURARV. Produktionsskog kan vara den bästa konstutställningen av alla, tycker Guldkvisten-mottagaren Iréne Gustafson på Skogsmuseet.
  • Annons