Myndigheten har utfört mätningar på 86 slumpvis valda objekt i mellersta Finland. Undersökningen omfattade 1 200 provytor som förstagallrats 2019 – 2020.
Enligt Skogscentralen levde inga objekt helt upp till rekommendationerna. Vanligaste felen var för glesa bestånd efter gallring och att körstråken var för breda. Ingen större skillnad mellan olika aktörer kunder urskiljas.
Läget är bekymmersamt, konstaterar Skogscentalen, eftersom för kraftiga gallringar minskar både skogens tillväxt, virkesinkomster och kolbindning
Enligt deras undersökningar gör den kraftiga gallringen att man går miste om 15 procent stamvirke under omloppstiden.
Skogscentralen granskar även gallringar på riksnivå. De preliminära resultaten är ungefär desamma för landet som helhet.
Även Jord- och skogsbruksministeriet har kommenterat det ”orväckande resultatet”.
– Nu är det dags att alla aktörer i skogsbranschen verkligen anstränger sig för att förbättra drivningskvaliteten vid förstagallringar, säger forstrådet Erno Järvinen i en presskommentar.
Från ministeriets sida planeras såväl utbildningar som utvecklingsprojekt.
Finlands skogscentral uppger att det finns ett stort intresse hos företag och aktörer i branschen för att förbättra gallringsmetoderna.