I finländska media lyfts ofta motsättningar inom skogsbruket. Familjekogsbrukare som förordar hyggesfritt ställs mot dem som föredrar kalhyggesbruk. Men verkligheten är inte alls lika polariserad, enligt en undersökning som nyhetsbrevet forest.fi skriver om.
Ungefär hälften av skogsägarna sköter sin skog genom både hyggesfria och kalhyggesmetoder. Man väljer helt enkelt skötselmetod efter rådande förhållanden, som klimat och marktyp. 32 procent använder enbart kalhyggesbruk medan 14 procent föredrar hyggesfritt. De allra flesta vill dock se ett slut på debatten där de olika skötselvarianterna stäIlls mot varandra.
En annan myt som kunde avlivas var påståendet om att skogsägandet i rask takt hamnar i städerna. Det stämmer visserligen att stadsboende skogsägare blir vanligare, men inte alls lika snabbt som man tidigare trott.
Andra myter har varit att skog som ägs på distans av stadsbor, eller av unga, huggs mindre än den som ägs av landsbygdsbor. Det stämmer inte. Inte heller att kvinnliga skogsägare skulle avverka mindre. I Finland låter kvinnliga skogsägare avverka lika stora områden som männen.
EKONOMISKA VÄRDEN ALLT VIKTIGARE
En förändring i attityd som förvånade forskarna var den stora skillnaden i synen på skogens ekonomiska värden jämfört med tidigare undersökningar. Studien visar att skogsägarna värdesätter skogen allt mer som finansiell säkerhet och källa till ekonomisk avkastning.
”Det är något som inte märks i den allmänna debatten, där syns nästan bara skogsägare som är bevarandeorienterade”, skriver forskarna.
I Finland finns 440 000 privata skogsägare med ett genomsnittligt skogsinnehav på 30 hektar.
Studien har utförts i samverkan mellan universitet, forskningsinstitut, ministerium, myndigheter och företag. Den har bekostats av skogsstiftelsen Metsämiesten Säätiö.