Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Fältförsöket har gjorts på fyra olika lokaler i mellersta och norra Sverige. Forskarna har jämfört utvecklingen av tre olika plantmaterial – finsk och svensk förädlad björk samt finskt beståndsmaterial.
Efter 20 år hade den förädlade finska björken producerat 162 kubikmeter per hektar i snitt, mot 117 för det svenska och 138 för det finska beståndsmaterialet. Även det sistnämnda gav alltså högre tillväxt än det förädlade svenska materialet.
Tillväxten hos de förädlade finska björkarna var därmed 39 procent högre än för de svenska och 18 högre än beståndsmaterialet.
På den sydligaste lokalerna i försöket (cirka 60 till 62 grader nord) låg den finska björkens volym på 170 till 220 kubikmeter, hela 46 till 50 procent mer än den svenska.
Egenskaper som stamhöjd, brösthöjdsdiameter och stamvolym, överlevnad samt kvalitet mättes vid tre, tio och tjugo års ålder och tillväxtskillnaderna syntes redan vid tio års ålder. Då hade det finska materialet ett försprång på 29 procent mot det svenska. Inga höjdskillnader kunde observeras vid tre års ålder, ”vilket visar att produktionsvinsterna beror på genetiska förbättringar snarare än plantskoleeffekter” skriver Skogfrosk på sin sajt.
Kvaitetsmässigt syntes inga signikanta skillnader mellan de olika plantmaterialen. Den mer snabbväxande finska björken visade inga kvalitetsförluster. Inte heller överlevnadsgraden skiljde.
Tillväxtvinsten avtog dock längre norrut. På den nordligaste försökslokalen (65,4 grader nord) presterade finskt och svenskt material lika bra.