Finland: Gråzon stoppar avverkningar

Finland är det väldigt sällsynt att ärenden rörande ersättning till privata skogsägare behöver lösas i domstol, enligt Anders Portin som är biträdande skogsombudsman på Svenska lantbruksproducenternas riksförbund (SLC), en finlandssvensk intresseorganisation för skogs- och lantbrukare.

– Att ett område med höga naturvärden behöver skyddas mot ersättning är svårt att argumentera emot, tycker han.

Han har ändå förståelse för att många skogsägare ifrågasätter det strikta skyddet av den omtalade flygekorren. Det är nämligen vanligt att se spår av det skygga, nattaktiva djuret.

Men ur ett ersättningsperspektiv finns det knepigare nötter att knäcka: En informell skyddsform, eller snarare en gråzon, enligt Anders Portin. Den uppstår när myndigheterna gör landskapsplaner eller när kommunerna gör regionalplaner.

– Skyddsområden markeras på kartor, men det är inte detsamma som att hela området får formellt skydd. Ofta blir det bara på en liten del, förklarar han.

Utan formellt skydd ges ingen ersättning, men markägaren får svårt att sälja virket från skogar som är markerade som skyddsområden.

– De virkesköpande bolagen undviker att köpa det, de är måna om sitt rykte, säger Anders Portin.

Markeringen för skyddsområde ligger kvar tills nästa landskapsplan kommer, om tio eller tjugo år, så markägare kan påverkas under lång tid.

 – SLC som markägarorganisation tycker att det här är ett sätt att tvinga skogsägare att skydda mark gratis. Vi föreslår en tidsbunden beteckning som försvinner efter fem år.

Men sedan augusti har en ännu större fråga seglat upp, enligt Anders Portin, som har lett till febril aktivitet bland skogliga intressenter. Han syftar på EU-domstolens utlåtande som gav myndigheter i Estland rätt att stoppa en avverkning på grund av häckande fåglar.

– Fågeldirektivet artikel fem säger att man inte avsiktligt får förstöra bon. Nu har EU-domstolen tolkat detta som att även indirekt påverkan, som en avverkning, kan ses som avsiktlig.

Domen kan enligt Anders Portin få ”hisnande följder”, bland annat för att den sannolikt påverkar avskogningsförordningens kriterier för hållbart skogsbruk. Men oklarheterna är många.

– Tänk dig en stor virkesleverans som innehåller en liten andel från avverkning som gjorts under häckningstid. Anses då hela leveransen som ”kontaminerad”? Det är sånt man funderar över, säger han.

En arbetsgrupp med representanter från skogsnäring, miljöorganisationer, högskolor, myndigheter och ministerier ska ta fram ett underlag åt jord- och skogsbruksministern till slutet av februari.

– Vi ska exempelvis försöka reda ut vad en häckningstid är. Det finns ju fåglar som häckar både i februari och i augusti. Och vad får man egentligen göra under häckningstiden, får man markbereda eller röja för plantskogen, frågar sig Anders Portin.

Han tillägger att arbetsgruppen också vill betona vad som faktiskt har gjorts för att skydda fåglar under de senaste decennierna.

En annan viktig fråga är de ekonomiska konsekvenserna. Skogsindustrin beskrivs ofta som en grundpelare i Finlands ekonomi och står för 17 procent av varuexporten. – Gruppen ska titta på kostnader både nationellt och för de enskilda skogsägarna. En sak är säker, det här kommer att bli dyrt, säger Anders Portin.

LÄS MER ”Liten glidare har stor makt” – om jordekorrens inflytande i den finska debatten om artskydd.