1. Du betonar ofta att det finns ett stort gap mellan land och stad. Berätta.
Det finns allt fler som inte förstår hur viktig produktionen i de areella näringarna är. Eller att de jordnära yrkena idag är oerhört avancerade och forskningsinriktade. Vårt universitet är särskilt viktigt med tanke på utvecklingen av en hållbar biobaserad ekonomi.
2. Hur ska SLU balansera mellan skog och jord?
Skog, jord och natur hänger ihop. Skogen finns mer i folks medvetande, genom papper, bräder och värme. Jordbruk i vid mening förstår däremot den urbaniserade människan mindre och mindre av. Kunden som handlar mat måste förstå hur viktigt det är med matproduktion och var den kommer ifrån.
3. När du tittar på Skogssverige, vad kommer du att tänka på?
Skogsbrukets enorma förändring mot mer naturhänsyn. När jag växte upp var det ingen som tog hänsyn till kantzoner, lågor och vårdnad av skyddande dungar. Då gällde kalhyggen rätt av.
4. Du är född i Stockholmsområdet, varför blev det skog för dig?
Jag är uppväxt i Handen nära ett miljonprogramområde söder om Stockholm och jag och min bror, som också blev jägmästare, drogs till skogarna i närheten. Vi hälsade också ofta på mina farföräldrar i Dalsland och jag bara hörde hemma i skogen. Annars har jag ingen särskild skoglig påbrå.
5. Det är staden som gäller i ungdomars sinne och inflyttningen är enorm. Har jord- och skogssektorn och dess utbildningar tappat status idag?
Det är klart att det finns en okunskap, dagens ungdomar har inga släktingar längre som de kan relatera till inom de areella näringarna. Det är inte bra att den kopplingen blir allt svagare.
SKOGEN 5/2015