Skogsutredningen tillsattes för att skydda och stärka den privata äganderätten. Men i slutbetänkandet till regeringen får äganderätten inget stort utrymme, anser Linda Eriksson, skogsdirektör på Skogsindustrierna.
”Utredningen borde presentera förslag på hur man kan stimulera skogsägarens engagemang att investera i såväl den biologiska mångfalden som i en ökad tillväxt i sina skogar, vilket i sin tur är en förutsättning för en växande bioekonomi”, säger hon i ett pressmeddelande.
Rättssäkerheten för skogsägare är sedan flera år en infekterad fråga. Många skogsägare upplever att deras rättigheter kringskurits av både ny lagstiftning och myndigheters agerande, hävdar Skogsindustrierna.
”Kanske har inte alla frågor fått det utrymme de förtjänar för att tidplanen varit tuff, men betänkandet har fått en olycklig slagsida. Tyngdpunkten ligger på Sveriges internationella åtaganden kopplat till biologisk mångfald”, säger Linda Eriksson.
Skogsindustrierna anser nu att riksdag och regering måste sätta ned foten för att skapa en rättssäker tillvaro för skogsägare.
”INTE FÖLJT DIREKTIVEN”
Skogsägarföreningen Mellanskog reagerar mot att ”hundratusentals hektar, framförallt i fjällnära skogar, ska undantas från brukande och att nya krav ska ställas på skogsägare”.
Ordförande Karin Perers anser att utredningen inte följt direktiven om stärkt äganderätt.
”I stället landar den i förslag som skulle innebära storskaligt förstatligande av mark och ett betydligt krångligare skogsägande. Jag är besviken på utredningens resultat”, säger hon.
Men där finns bra förslag som bör tillvaratas, anser Mellanskog. Det gäller exempelvis de om växande cirkulär bioekonomi, att avbryta nyckelbiotopsinventeringen, förtydligande om lagstiftning i fjällnära skog, klövviltsförvaltning och rådgivning.
”Nu är det upp till politiken att förverkliga andemeningen i de direktiv de själva satte upp, en skogspolitik med respekt för äganderätten. Ta vara på de förslag som ligger i linje med det och låt resten stanna på ritbordet”, säger Karin Perers.