Åke planterade contortorna i två rader med 50 plant i varje på en hed med typisk torr tallmark på sina marker kring Storberg i Arvidsjaurs kommun. Han har hela tiden följt försöket och noterat vad som hänt. År 2011 sammanställde han fakta och kunde konstera att fejningsskador från ren har tagit död på 29 träd. Ytterligare 18 träd bedömdes dessutom som svårt skadade av samma orsak.
Tendensen är att de träd som dött eller skadats av ren har fejats upprepade gånger och under olika år. Att de först dog efter flera fejningar beror på att renen fejar hornen under hösten, då träden klarar sig bättre än vid vårfejning.
Han noterade också att rådjurens fejning hade dödat 26 träd och att ytterligare 5 var svårt skadade. Försöket visar att rådjuren fejar under våren och försommaren och vårfejningen är det som skadar träden. Samtliga 31 döda eller svårt skadade träd uppvisade tecken på vårskador.
– På våren är stammarna som mest känsliga, de savar och barken sitter löst. Då blir skadorna från de förhållandevis få rådjuren mycket svåra, konstaterar Åke Lundmark.
Han noterade inga älgskador. Däremot hade fyra plantor eller träd dött utan att Åke kan avgöra orsaken.
Försöket ligger i linje med tidigare erfarenheter att contortan och andra främmande trädslag, till exempel lärk, ofta utsätts för närmast oförklarligt svåra fejningsskador. Trots tillgång till inhemska träd tycks ren, älg och rådjur vanligtvis välja ett främmande trädslag när hornen ska fejas.
Men det är värt att notera att de inhemska trädslagen inte klarat sig helskinnade. Det handlar främst om tallen som finns i området. Skadorna är dock inte lika svåra eller många som i contortaförsöket.
Efter 16 år återstod det alltså i fjol bara 18 oskadda träd, av 100 planterade. Hur ser beståndet ut om ytterligare 15 år?
–Då tror jag inte att en enda contortatall finns kvar här, säger Åke Lundmark med visshet i rösten.
SKOGEN 2/2013