Med utplacerade depåer kan man enkelt och billigt gynna många arter som lever på död ved, under bark och i svampar som växer på trädet. Några arter som hittar livsrum är till exempel svart guldbagge, ögonfläcksbock, blomflugor, guldsteklar och myror. På köpet skapar man bättre miljö både för fåglar och däggdjur.
Många insektsarter kan komma försvinna. De bor i gamla murkna ihåliga lövträd och omkullfallna stammar vilka ofta avverkas och plockas bort. En del arter har lyckats hålla sig kvar i gamla träd som inte huggits ner.
Vandrar man ut i ett skogsområde kring det gamla bruket i Ramnäs träffar man nere vid ån på en ovanligt artrik faunadepå. Ett gott exempel på ett område som präglas av både artrikedom och spännande spänger och broar i ett alkärrsdominerat lövskogsparti med kraftigt inslag av alm.
En vinterpigg gärdsmyg börjar revirsjunga intill en rotvälta där Länsstyrelsen i Västmanland har satt upp en informationsskylt i kanten av faunadepån:
”De träddelar du ser framför dig lockar och ger livsutrymme för många olika småkryp, främst olika slags insekter, varav många är sällsynta och hotade. En faunadepå kan bestå av både grövre och klenare stockar av lövträd samt grenar och kvistar. Träden har vuxit i närheten av depån eller hämtats från ett angränsande område.”
Ett stenkast från skylten växer ett gäng gulvit blekspik, en lav som kan stoltsera med att vara signalart. Åtta strömstarar, med skrovliga och gnisslande lockläten, har delat in åvindlingarna i lämpliga jaktområden i sin iver att hitta bottenlevande nattsländelarver. Den är den enda tättingen som både kan simma och dyka, trots sin voluminösa fjäderdräkt. Mångfalden är påtaglig i faunadepån.
SKOGEN 2/2013