Färre tror på stigande fastighetspriser

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Andelen skogsägare som tror på prisökningar på skogsfastigheter de kommande tre åren utgör fortsatt en majoritet. Men gruppen har minskat kraftigt, visar Skogsbarometern.


Enligt rapporten, som görs av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna, tror nu 52 procent av skogsägarna på ökande fastighetspriser för treårsperioden.

Annons
Annons

Det kan jämföras med tidigare år då andelen var över 70 procent. Det är knappast innevarande års skogsaffärer som ligger bakom den minskade optimismen. Första halvåret 2022 kännetecknades av prisuppgångar. Genomsnittspriset var 592 kronor per skogskubikmeter, att jämföras med 562 kronor för helåret 2021.
Fortfarande toppar södra Sverige tveklöst prisligan. Även om stagnationen på skogsmarkspriser i norr bröts 2019, och priskurvan stigit markant sedan dess, så är det i södra landsdelen som priserna stigit mest på längre sikt.
”Vid en investering i skogsmark på tre miljoner kronor får man i södra Sverige i genomsnitt 21 hektar med ett virkesförråd om 3 3000 skogskubikmeter, medan man i norra Sverige får 78 hektar med ett virkesförråd om 7 900 skogskubikmeter”, skriver Skogsbarometern.
Men tron på skogsmark som investeringsslag är fortsatt stark. Mer än hälften väljer skog framför aktier och fonder.
Enligt rapporten är just skogsägarnas förväntningar på värdeutvecklingen intressant, eftersom de är de vanligaste skogsköparna. Bedömningen är att skogsmark för cirka 143 miljarder kronor kommer att byta ägare de närmaste fem åren.
 
MASSAVEDSPRISER TROS ÖKA
Av virkessortimenten tror skogsägarna mest på prisökningar för massaved och brännved. Detta beroende på minskade volymer från Ryssland som en följd av sanktionerna.
Kännetecknande för 53 procent av Sveriges skogsägare är att känslan av att äga skog är viktigast. För denna grupp är värden som rekreation och jakt störst betydelse. 
Men variationen är stor, beträffande vad som anses viktigast. Ekonomin blir allt viktigare ju större brukningsenhet man äger. Ekonomiska aspekter väger också tyngre för yngre skogsägare och för dem som har som har sin huvudinkomst från jord- och skogsbruk. 
Det är även bland yngre och skogsägare med mer än 50 hektar som oron över äganderätten är som störst.
Något som påpekas i rapporten är att endast en av tio tillfrågade skogsägare är väl insatta i EU:s skogspolitik. Detta trots att författarnas bedömning är att lönsamheten i skogsbruket kommer att påverkas av EU:s initiativ.
”Dessa initiativ är viktiga att bevaka och förstå för alla som är verksamma i skogsbranschen”, skriver Skogsbarometern.
 
Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Ny digital skogsbruksplan lanseras

    Virkesbörsen har utvecklat digitala skogsbruksplaner som uppdateras automatiskt.
  • Annons
  • ”Bjud in till produktionsskogen”

    LEDARE. Med temat Öppna skogen vill vi ta fasta på att det inte behöver finnas någon motsättning mellan att bedriva lönsam virkesproduktion och vara en välkomnande värd för olika skogsgäster, skriver Johan Larsson .
  • Rejält lönsamhetsfall för sågverken

    Från rekordvinster till nollresutat på bara några månader. Så beskriver Danske Bank läget för vissa sågverk.
  • Annons
  • Forskare utvinner el ur trä

    Kategorier: träforskning, KTH
    Forskare vid KTH har utvunnit elektricitet ur trä. Effekten är anmärkningsvärd, anser de.
  • Därför har vi räknat som vi gjort i SKA 22

    SKOGENdebatt, SKA 22 ger, i enlighet med regeringsupdpraget, ett slags avverkningstak under vilket marknaden kan agera. Men vi välkomnar fortsatta analyser av andra aktörer. Det menar Andreas Eriksson, Skogsstyrelsen, apropå två tidigare debattartiklar om SKA 22.
  • Annons