Får man gilla Skogsstyrelsen?

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
DEBATT. Får man som skogsägare säga något positivt om Skogsstyrelsen?  Leif Öster har som skogsägare haft kanske 300 kontakter med myndigheten. De har inte alltid tyckt lika men han har alltid mötts av kunniga och korrekta tjänstemän.

Man kan tro att man är ensam då. För den som nu i midsommartider 2019 googlar på ”Kritik mot Skogsstyrelsen” får otroliga 92.000 träffar! De ser på nätet ut som en ”tittarstorm” av kritik.  Börjar man läsa denna uppsjö av bitvis brutalt grova synpunkter, ser man direkt att den emellanåt är helt missriktad. Kritiken kan handla om certifieringssystem som inte fungerar, bolag och föreningar som duckar för sitt eget ansvar, EU-beslut långt över huvudet på oss och domstolsbeslut som inte går önskad väg. 

Annons
Annons

 

PERSONAL KRÄVS PÅ ANSVAR

Ändå krävs Skogsstyrelsens personal på ansvar för skogspolitikens alla fel och brister.  Personalen förväntas blunda, se mellan fingrar och vara ”mer pragmatiska” mot vissa skogsägare. Jag har själv mycket svårt att tro att det är ett sådant rättssystem vi vill ha.  Men kraven finns där i tittarstormen.

Själv har jag de bästa erfarenheter av Skogsstyrelsens personal. På alla nivåer.  Det finns säkert många skogsägare med andra erfarenheter. Men i mitt fall är det 30 år sedan jag och min fru blev skogsägare. Jag har och har haft i snitt en kontakt i månaden med SKS i olika frågor. Med andra ord har jag som skogsägare haft kanske 300 kontakter med myndigheten. Varenda gång har jag mötts av intresserade, kunniga och korrekta tjänstemän.

 

SKA TÅLA SKÄLL

Vi har inte alltid tyckt lika, men jag har i vart fall bemötts korrekt och fått veta vilken (ibland knäpp) lag som gäller.  Den som jobbar åt en myndighet ska tåla att allmänheten blir förbannade på konstiga lagar och regler. Och att skället ibland felaktigt riktas mot tjänstemannen i stället för den stat som ställt till oredan. 

Däremot vet självklart ledningen för skogsnäringens alla föreningar och företag hur Sveriges statsskick fungerar med en lagstiftande riksdag och departementens myndigheter. Så varför ger man sig på enskilda tjänstemän, grupper av tjänstemän och vår skogsmyndighet när det är helt uppenbart andra som äger frågan? När det är departementen, regering och EU som ska kritiseras?

 

YTTRE FIENDE

Kan det vara så enkelt att en skapad ”tydlig yttre fiende” flyttar fokus från egna svåra interna frågor som vikande lönsamhet och minskade medlemsantal?  Fokus flyttas från andra också mycket viktiga frågor som  varför i stort sett alla råvaror i de gröna näringarna sjunker med cirka 1 procent i värde per år. Eller om det är rimligt att skogsnäringen fakturerar 340 miljarder men bara 7 procent går tillbaka till landsbygden. Eller ett skattesystem som beskattar landsbygden med 11,5 miljarder mer än motsvarande grupp stockholmare?

På en tidning där jag jobbade ansåg vi att om fem läsare ringde och klagade på ett TV-program var det redaktionellt sett ”många” och fler än tio var ”en tittarstorm”. Detta trots att en miljon personer gillade programmet. Hur många skogsägare som verkligen är drabbade och med alla rätt har ska vara mycket kritiska mot skogsstyrelsen vet ingen. Det är sägs att det är just ”många som ringer” till föreningarna och klagar.  Däremot vet vi att av de 66.000 avverkningsanmälningarna passerade över 65.000 friktionsfritt för skogsägarna. Jag tror därför att en majoritet av landets skogsägare har förtroende för skogsstyrelsen, åtminstone tills denna tittarstorm startade.

Personligen tycker jag att hela denna såpopera till skogsdebatt mest pekar på behovet av en fullständigt ny skogspolitik, där landsbygden sätts i centrum för ett hållbart brukande av skogen. Och där vi skogsägare får veta vad som är ett lagligt brukande av våra skogar.

LEIF ÖSTER

 

 

Opinion
Publicerad:
  • Gödsel sprids i skogen

    Nu kartläggs ­gödsling och klimat

    Skogsgödsling ökar tillväxten, bindningen av kol och klimatnyttan. Verkar det som. Åtminstone i vissa skogstyper. Om fyra år vet vi mer om hela ­bilden, hoppas en grupp SLU-forskare.
  • Annons
  • Dimmig skogssiluett

    ”Den boreala ­skogen är jordens lunga”

    Med intensifierad skogsvård kan tillväxten i den ­boreala ­skogen fördubblas under en tioårsperiod. Det visar ett ­forsk­ningsprogram i Norrbotten som pågått i 15 år. Till­växten binder kol och främjar ­klimatarbetet -vilket skulle kunna ge skogs­ägarna ­in­täkter i form av utsläppsrätter.
  • ”Kalavverkning måste fasas ut”

    DEBATT. Alla skogar med höga naturvärden måste skyddas och kalavverkning fasas ut. Det är kris i skogen,  skriver 70 organisationer från 25 länder och 30 forskare i ett upprop till politiker och myndigheter.
  • Annons
  • ”Skogsnäringen är inget särintresse”

    Kategorier: debatt, John Widegren, SvD
    Jag kan konstatera att Sten B Nilsson och Moderaterna har olika syn på vad ett särintresse är. Och att Moderaterna skulle ta bort pengarna för nya reservat är helt enkelt inte sant, skriver John Widegren (M) i en slutreplik i SvD.
  • Trädhotell får pris för ekoturism

    Treehotel i Harads utanför Boden har vunnit pris för att de "bäst levandegör svensk ekoturism".
  • Annons