Familjeskogsbrukets många ansikten på Hex

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
På Höstexkursionen 2019 visade det sydsvenska familjeskogsbruket sina många ansikten. Olika skogsägare sätter olika prägel på landskapet. Men även olika synsätt inom familjerna skapar variation.

Det finns skogsägare som gärna låter kor beta på sina marker. Och så finns det de som stortrivs med att forskare testar nya trädslag i deras skogar.

Annons
Annons

Exempel på det första är Jan och Helena Johansson som tog emot Höstexkursionen på sin skogsgård Skaftnäs. De uppskattar att betesmarken blir ”rena regnskogen” i sin artrikedom.

Men, berättade de, när de fick en nyckelbiotop lät de den växa igen i tron att det var enligt reglerna. Det var först i samråd med Skogsstyrelsen som de insåg att området kunde skötas. Nu har där röjts och förhoppningen är att den forna blåsippsbacken ska återuppstå.

Naturvårdande skötsel var en fråga som återkom på exkursionen, inte minst på hänsynsytor. Enligt forskare Per Westerfelt, Skogforsk, kommer ungefär hälften av hänsynsytorna i södra Sverige att behöva skötas i samband med gallring.

Göran Örlander, skogsstrateg hos Södra, och hans hustru Kristina visade sitt variationsrika skogsbruk med såväl ekbackar som ett forskningsförsök på Douglasgran. Det mesta tyder på att det snabbväxande trädslaget, som har fina virkeskvaliteter, klarar sig bra i den småländska skogen. Det finns i två varianter, anpassade efter kust respektive inland. Hittills visar försöket, som pågår på flera lokaliteter, att inlandsgranen har bättre överlevnad men något sämre tillväxt än sitt mer frostkänsliga syskon från kusten.

Bakgrunden till forskningsförsöket av SLU, Skogforsk och Södra är att man befarar att vi kan bli hårt drabbade om ett av våra nuvarande två barrträdslag drabbas av sjukdomar eller skadegörare. Exempelvis som följd av ett varmare klimat. 

 

BARKBORRENS ÅR

En skadegörare är som bekant redan här, vi befinner oss i barkborrens år. En allvarlig skara exkursionsdeltagare lyssnade när Martin Schroeder, professor vid SLU, sa att han aldrig trott att han skulle uppleva de angrepp vi nu har sett. Enligt Södras inventeringar har ungefär 10 miljoner kubikmeter skog angripits under 2018 och 2019.

– Det är lika stor volym skog som dödats av barkborre under 40 år, från 1970-talet fram till 2014, sa han.

I Höstexkursionens pollitiska panel var enigheten stor när det gäller barkborrebekämpning: Man borde kunna införa åtminstone tillfälliga regellättnader, ansåg företrädare för Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Moderaterna, Centern och Socialdemokraterna. Exempelvis genom att tillåta att angripet virke tas ut ur naturreservat för att undvika spridning till närliggande fastigheter eller genom att tillåta tyngre timmerbilar. Bristen på förare har skapat en flaskhals när avverkningsbehovet är som störst.

En fråga som också engagerar är den om viltbete i tallföryngringar. Professor Urban Nilsson, SLU,  nämnde att andelen tall i plantskog minskar i Götalands samtliga län. Men det är inte för sent att vända utvecklingen och han gav ett tips.

– Tall kan trivas lika bra eller bättre än gran även på fuktiga, bördig marker långt upp i ståndortsregistret, sa han.

 

LYCKAT SAMARBETE

Hasse Bengtsson, Skogsstyrelsen, är projektledare för ”Mera tall” , ett samarbete mellan markägare och jägare. Han gav tröstande exempel från Uppvidinge.  Där planteras allt fler ståndorter med tall och toppskadorna minskar väsentligt. Men en faktor tycks ofrånkomlig visar även detta projekt: Det krävs kraftigt ökad avskjutning av älg – också.

På exkursionen nämndes att Södra har satt som mål att öka tillväxten i skogarna med 20 procent mellan 2015-2050 hos de medlemmar som vill.

Höstexkursionen visade dock en varierad syn på skogens värden hos olika markägare. Även olika synsätt inom familjen sätter sin prägel på brukandet.

När deltagarna besökte skogsfastigheten Lindhult berättade ägaren Solveig  Björnberg att hennes man Jörgen velat  introducera lärk som ju tappar sina barr varje år. Men då blev det blankt nej.

– Jag kan inte tänka mig att ha såna  "vinterdöda"  träd i vår skog, sa hon.

Höstexkursionen 2019 arrangerades av Föreningen Skogen och Södra den 18 och 19 september.

Texten har korrigerats 23/9.

 

 

 

 

 

Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Nyckelbiotopsförslag väcker kritik

    Kritiken mot Skogsstyrelsens förslag om att upphöra med registrering av nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar är massiv. Det visar inkomna yttranden, enligt tidningen Sveriges Natur.
  • Annons
  • Tjejer på skogskollo

    Många kollotjejer redan frälsta

    REKRYTERING. Unga kvinnor som deltar på Skogskollo för tjejer har redan en tydlig relation till skog, skogsbruk och skogen som arbetsplats. Det visar ett examensarbete vid SLU utfört av Sofie Dahlén Sjöbergh.
  • ”Barkborrens framfart inte reservatens fel”

    DEBATT. Det är olyckligt att barkborrens framfart skylls på naturreservaten. 97 procent av skogen där barkborrarna trivs ligger utanför reservaten, skriver Göran Rune, Skogsstyrelsen, och Claes Svedlindh, Naturvårdsverket.
  • Annons
  • Virkesstudion #21 - Kompetensförsörjning

    Hur lockar vi unga till branschen? Det är frågan som Virkesstudion diskuterar i sitt senaste avsnitt. 
  • ”Vi tar avstånd från sexistisk marknadsföring”

    Kategorier: jämställdhet, sexism
    DEBATT. Svensk skogsnäring tar starkt avstånd från marknadsföring av skogsmaskiner med lättklädda kvinnor, skriver flera chefer i ett gemensamt uttalande.
  • Annons