Faktasvag mediasmitta - även i skogen

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
FÖRENINGEN SKOGEN KOMMENTERAR Det är lätt att som svensk känna sig lite trumpen i dessa dagar när Trump svartmålat Sverige med falska fakta i penseln. Vad vill han uppnå? Har han en räv bakom örat? Fox News som källa kan ju leda tankarna åt det hållet, skriver styrelseledamot Marianne Eriksson. Men även svensk skogsnäring har fått känna på faktasvag svartmålning!

Apropå Trump: Kanske handlar det om helt andra djur, obetänksamma grodor som hoppar strömhopp ur hans mun? Oavsett vilket så har falska fakta spritts viralt via olika mediakanaler ute i världen och påverkat bilden av Sverige. Det syns bland annat i Meltwaters omvärldsbevakning. Sveriges stjärna dalar i gammelmedia och störtdyker i sociala medier.

Annons
Annons

Svartmålning med faktasvaga argument har även Sveriges skogsnäring varit utsatt för. Ibland har smittspridningen utvecklats som i fallet med Trump och Sverigebilden, ibland har det mer antagit formen av en urpysen ballong. I namninsamlingen på den här länken samlade man in över hundratusen namn mot svenskt trakthyggesbruk. I texten utmålas vårt skogsbruk som ”forest destruction”. Man skriver också att det är genom att låta gamla träd stå kvar som vi bäst motverkar klimatförändringarna, tydligt faktafel.  Den tyska miljöorganisationen Robin Wood gjorde ifjol en liknande namninsamling. Man fick ihop 4600 namnunderskrifter och fick inte audiens hos vår landsbygdsminister.

Extra allvarligt är det förstås när felaktiga fakta sprids i välrenommerade mediakanaler. Ett exempel är när den vetenskapliga tidskriften Science härom året skrev om avskogningen i världen. Baserat på satellitbilder hade forskarna kommit fram till att det pågick avskogning i Sverige, endast halva slutavverkningsarealen planterades med ny skog. Jag säger som Trump: ”Sverige, vem kunde tro det?!”. Sverige som var först i världen med en återväxtlag i början av förra seklet. Det var förstås helt felaktiga fakta som Science spred, men föga hjälpte det att andra forskare försökte rätta till felen i en egen artikel. Smittspridningen var redan igång.

Svartmålningen av svenskt skogsbruk från miljöorganisationer i andra länder kan kanske delvis förklaras av att vi lever på olika breddgrader, i olika klimatzoner och skogstyper. Deras skogsbruk passar inte våra skogar och vårt skogsbruk passar inte deras skogar. Men svartmålningen sker även inifrån vårt eget land. I en film gjord för internationell spridning förra våren säger man bland annat att ”lögner och bedrägerier är normen i svenskt skogsbruk”. Jag har skrivit om detta i ett tidigare blogginlägg. Filmen avslutas med en uppmaning att undvika svenska skogsprodukter. Om man med detta vill uppmana till att inte alls använda skogsprodukter eller till att använda produkter från andra länder framgår inte.

”… när prinsar och presidenter ljuger medvetet ikapp ... vem i hela världen kan man lita på?” sjöng Hoola Bandoola på 1970-talet. Nu är vi där. Risken är stor att vi drabbas av såväl faktaresistens som kunskaps-, politiker- och mediaförakt. Vem i hela världen kan vi lita på när alternativa fakta sprids med 200 Mbps? Har hen en räv bakom örat eller är det bara grodor som hoppar ut? Just nu kan jag inte komma på annan medicin än det gamla tricket att i alla lägen ställa sig frågan ”VEM säger det, och VARFÖR?”

Marianne Eriksson
ledamot i Föreningen Skogens styrelse

Publicerad:
  • Byråkrati förvärrar rekryteringsproblem

    Skogsvårdsföretagen är beroende av utländsk personal men har mycket svårt att rekrytera. Situationen förvärras av valutanackdelar och segdragen byråkrati. 
  • Annons
  • Busas det i din skog?

    Har du råkat ut för problem med skador på nyplanterad skog efter skoterkörning? Kanske får du störande besök av andra fordon eller lösspringande hundar? Eller används skogen som dumpningsplats? Eller möts du av besökare som precis som du förstår att njuta av och vara rädd om skogen? Svara på Månadens fråga!
  • ”Förbjud högstubbar av gran”

    Kategorier: debatt, Björn Särnmark
    SKOGENdebatt. Hur kan Skogsstyrelsen kräva att det ska lämnas högstubbar på hyggen som blir rena yngelhärdarna för granbarkborre - har vi inte lärt av historien? Det undrar tidigare skogvaktaren Björn Särnmark i Värmland.
  • Annons
  • Lena Larsson

    Så minskar skogsbruket utsläppen

    Skogens roll i klimatarbetet är betydelsefull och branschen slår sig gärna för bröstet så att hjälte­glorian guppar. Men skogs­brukets verksamheter i sig sörplar bränsle och genererar utsläpp och det finns stort utrymme för förbättringar.
  • Visst hopp om minskade barkborreskador

    Kategorier: granbarkborre, skogsskador
    Under 2019 minskade förökningen av granbarkborre jämfört med 2018. Det ger visst hopp om att ökningstakten av barkborreskador avtar i sommar, enligt en studie från SLU.
  • Annons