Faktasvag mediasmitta - även i skogen

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
FÖRENINGEN SKOGEN KOMMENTERAR Det är lätt att som svensk känna sig lite trumpen i dessa dagar när Trump svartmålat Sverige med falska fakta i penseln. Vad vill han uppnå? Har han en räv bakom örat? Fox News som källa kan ju leda tankarna åt det hållet, skriver styrelseledamot Marianne Eriksson. Men även svensk skogsnäring har fått känna på faktasvag svartmålning!

Apropå Trump: Kanske handlar det om helt andra djur, obetänksamma grodor som hoppar strömhopp ur hans mun? Oavsett vilket så har falska fakta spritts viralt via olika mediakanaler ute i världen och påverkat bilden av Sverige. Det syns bland annat i Meltwaters omvärldsbevakning. Sveriges stjärna dalar i gammelmedia och störtdyker i sociala medier.

Annons
Annons

Svartmålning med faktasvaga argument har även Sveriges skogsnäring varit utsatt för. Ibland har smittspridningen utvecklats som i fallet med Trump och Sverigebilden, ibland har det mer antagit formen av en urpysen ballong. I namninsamlingen på den här länken samlade man in över hundratusen namn mot svenskt trakthyggesbruk. I texten utmålas vårt skogsbruk som ”forest destruction”. Man skriver också att det är genom att låta gamla träd stå kvar som vi bäst motverkar klimatförändringarna, tydligt faktafel.  Den tyska miljöorganisationen Robin Wood gjorde ifjol en liknande namninsamling. Man fick ihop 4600 namnunderskrifter och fick inte audiens hos vår landsbygdsminister.

Extra allvarligt är det förstås när felaktiga fakta sprids i välrenommerade mediakanaler. Ett exempel är när den vetenskapliga tidskriften Science härom året skrev om avskogningen i världen. Baserat på satellitbilder hade forskarna kommit fram till att det pågick avskogning i Sverige, endast halva slutavverkningsarealen planterades med ny skog. Jag säger som Trump: ”Sverige, vem kunde tro det?!”. Sverige som var först i världen med en återväxtlag i början av förra seklet. Det var förstås helt felaktiga fakta som Science spred, men föga hjälpte det att andra forskare försökte rätta till felen i en egen artikel. Smittspridningen var redan igång.

Svartmålningen av svenskt skogsbruk från miljöorganisationer i andra länder kan kanske delvis förklaras av att vi lever på olika breddgrader, i olika klimatzoner och skogstyper. Deras skogsbruk passar inte våra skogar och vårt skogsbruk passar inte deras skogar. Men svartmålningen sker även inifrån vårt eget land. I en film gjord för internationell spridning förra våren säger man bland annat att ”lögner och bedrägerier är normen i svenskt skogsbruk”. Jag har skrivit om detta i ett tidigare blogginlägg. Filmen avslutas med en uppmaning att undvika svenska skogsprodukter. Om man med detta vill uppmana till att inte alls använda skogsprodukter eller till att använda produkter från andra länder framgår inte.

”… när prinsar och presidenter ljuger medvetet ikapp ... vem i hela världen kan man lita på?” sjöng Hoola Bandoola på 1970-talet. Nu är vi där. Risken är stor att vi drabbas av såväl faktaresistens som kunskaps-, politiker- och mediaförakt. Vem i hela världen kan vi lita på när alternativa fakta sprids med 200 Mbps? Har hen en räv bakom örat eller är det bara grodor som hoppar ut? Just nu kan jag inte komma på annan medicin än det gamla tricket att i alla lägen ställa sig frågan ”VEM säger det, och VARFÖR?”

Marianne Eriksson
ledamot i Föreningen Skogens styrelse

Publicerad:
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons