Fake news sprids som elden

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
DEBATT. Sverige börjar försiktigt hämta andan efter de senaste veckornas skogsbränder. I den torraste av somrar övermannades vi av naturens krafter. Och av fake news, skriver Marianne Eriksson.

Fnösketorrt brännbart material + god syretillgång + en liten gnista = brand. Svårare än så är inte naturens lagar, ändå så svåra att acceptera.

Annons
Annons

Felsökare och staketexperter gick förstås igång lika snabbt som eldsflammorna spred sig. Syretillgången kunde man inte gärna kritisera. Gnistbildning från blixtnedslag, tåg, maskinarbeten, korvgrillning, cigarettfimpar med mera gled man snabbt förbi. Men organisationen av vårt brandförsvar fick sig många kängor liksom skogsbruket.

Skogsbruket, som onekligen utlöste Salabranden 2014, har under årets torra heta sommar visat en större riskmedvetenhet. De flesta skogsföretag har stoppat sina maskinarbeten, särskilt markberedningarna, för att inte riskera gnistbildning och brand. Men felsökarna och staketexperterna bryr sig inte om såna petitesser.

Bränderna är ändå skogsbrukets fel. Bränderna beror på de likåldriga barrskogar som skogsindustrin skapat konstaterar en kulturskribent i Expressen tvärsäkert i artikeln på den här länken som sedan spridits i stor skala. Aftonbladet lyckas bräcka detta genom att ta in en debattartikel från Greenpeace som svämmar över av felaktigheter, se denna länk.

Anna-Lena Axelsson på SLU och några tiill har tålmodigt försökt att bemöta dessa fake-news med forskningsbaserad kunskap. Före brandbekämpningens tid brann i snitt 1% av skogsarealen per år. När det är så torrt som i sommar brinner allt. Vi har högre lövandel i våra skogar idag än på 1950-talet, lika hög som på 1920-talet.

Branden sprids lättare i en flerskiktad skog. Mängden brännbart material är större i orörda skogar. Spridningsrisken är mindre i brukade skogar.  

På den här länken finns en läsvärd rapport med kunskap om hur brand uppstår, hur olika skogstyper brinner, hur väder och vind påverkar mm. Bra läsning för staketexperter och andra.

MARIANNE ERIKSSON

Läs hela blogginlägget här

Om Marianne Eriksson: Har tidigare jobbat hos LRF Skogsägarna och varit styrelseledamot i Föreningen Skogen. Numera nästan-pensionär vilket bland annat innebär ansvarig för Facebooksidan ”Vi som gillar skog".

 

 

 

 

 

Publicerad:
  • Luftskeppsrobotar

    År 2040 sköter luftskeppsrobotarna virkestransporterna

    DEBATT. Luftskeppsrobotar som kvistar stockar och sedan fraktar de från skogen till sågen skulle värna både natur och klimat. Science fiction? Enligt Mats Hagner, professor emeritus, behövs bara en anpassning av befintlig teknik.
  • Annons
  • "Vi kan inte längre använda skogen som förut"

    Kategorier: debatt, Henrik Petrén
    DEBATT. Verkligheten tvingar oss nu alla att se på skogen på ett helt nytt sätt – en livsviktig kolsänka som vi måste sköta på rätt sätt. Skogsägarna har en nyckelroll, skriver Henrik Petrén.
  • Ingen brådska att ta ut bränd skog

    Det finns ingen anledning att skynda sig ut för att upparbeta den brända skogen. Det räcker att göra det till våren. Torkan har minskat risken för skadeinsekter i höst.
  • Annons
  • Nu kartläggs trädens samhällsnytta

    Vilken samhällsnytta gör stadsträden? Ett projekt ska hjälpa kommuner och företag att presentera siffror på det.
  • Skogsentreprenörer får ersättning för stoppat skogsarbete

    Många skogsentreprenörer har varit tvungna att begränsa verksamheten på grund av den höga brandrisken i sommar. Södra ersätter nu sina avtalsentreprenörer för en veckas produktionsbortfall.
  • Annons