Öppenheten för att utveckla sociala värden, som exempelvis för rekreation, är större än för naturvårdsinsatser, enligt ett pressmeddelande från SLU.
Uppgifterna kommer från en enkätundersökning med 1200 skogsägare. Den genomfördes 2015 men publicerades nyligen.
Analysen visar att den stora massan av skogsägare är nöjda med sina frivilliga naturvårdsinsatser. Det innebär dock inte att de skulle vara starkt avvisande till förslag om strukturella förändringar som till exempel tydligare och enklare lagstiftning, påpekar forskarna.
– Det tolkar jag som en möjlighet. De som inte har en stark åsikt är troligen öppna för nya former av styrmedel som till exempel uppmuntrar till att utforska alternativ skogsskötsel som främjar både personliga önskemål och miljömålen. Så länge markägarnas frihet under ansvar bibehålls finns det utrymme för förändring, säger företagsekonomomen Brian Danley, Uppsala universitet, som är en av forskarna bakom studien.
Två andra skogsägargrupper har identifierats i studien och ”den stora massan” befinner sig någonstans mitt emellan dessa två. Den ena är den mindre grupp som är positiva till att frivilligt göra mer för naturvården och i den ingår högutbildade, kvinnor och de som äger små arealer och skog på distans.
Ytterligare en liten grupp beskrivs av forskarna som negativa till att göra mer naturvård men kan tänka sig att sköta skogen för kommande generationer och för estetiska värden och rekreation. Den här, något svårdefinierade, grupper anser att det är viktigt att knyta an till sitt ursprung.
Enkätstudien genomfördes av forskare vid Uppsala och Umeå universitet 2015 och finansierades av dåvarande forskningsprogrammet Future Forest.