Av de omkring 2 000 gran- eller tallplantor som förväntades finnas per hektar hittades i medeltal bara 1 400 vid inventering efter en tillväxtsäsong. Av dessa var cirka 13 procent döda.
De alarmerande siffrorna presenterades när Skogforsk-projektet Föryngringskollen nyligen redovisade resultaten från andra årets omfattande inventeringar. Fördelat på landsdelarna Norrland, Svealand och Götaland är antalet återfunna plantor i snitt 1 344, 1 218 och 1 617 per hektar.
– Ett generellt lågt antal och betydligt lägre än förväntat, säger projektledaren Mattias Berglund på Skogforsk.
Men att förklara varför så många plantor saknas ryms inte i projektet, förklarar han.
– Där har vi inga teorier. Vi kan inte säga vad det beror på, men det är förstås oerhört viktigt att utreda vidare, säger Mattias Berglund.
Fokus i Föryngringskollen ligger i stället på att studera vitaliteten hos de plantor som hittas på hyggena och titta på variationer på platsen som påverkar livskraften positivt eller negativt. Viktiga faktorer här är exempelvis olika typer av markberedning, plantstorlek, kvävande underväxt, förekomsten av skadedjur och inte minst planteringspunkt.
– Det handlar om att få en god miljö runt plantan. Beroende på var den sätts påverkas till exempel temperatur, vattentillgång, näringstillgång och skydd mot snytbagge. I ett första steg är tillgången på vatten en av de allra viktigaste faktorerna, säger Mattias Berglund.
Resultaten från den senaste inventeringen visar att plantor som satts i omvänd torva, en vanlig metod i norra Sverige, har haft en betydligt lägre grad av överlevnad än plantor satta i blottad mineraljord, den vanligaste metoden i Götaland.
Men att avskriva omvänd torva som god planteringspunkt är ännu inte aktuellt.
– Utifrån vårt material är det för tidigt att dra någon sådan slutsats. Därför ska vi göra fler år med inventeringar för att få data som är hållbara över tid.
Till hösten blir det tredje säsongen med Föryngringskollens omfattande inventeringar. Då blir det första gången som ett antal bestånd som planterades 2021 ska få återbesök. I projektet ingår nämligen att 120 bestånd, 40 i varje landsdel, får en extra närgången mätning tre år efter planteringen.
– Det ska bli superspännande. De tre första åren är väldigt avgörande för etableringen. Ett bestånd föll bort, men vi har 119 där alla plantor som hittades märktes upp med en unik sifferkod, berättar Mattias Berglund.
Alla dessa plantor ska nu också gps-positioneras. Detta kan innebära att projektet kan leva vidare betydligt längre än till 2026, då dagens finansiering tar slut, hoppas Mattias Berglund.
– Med den här märkningen skulle vi kunna följa med hela vägen till den första röjningen, säger Mattias Berglund.
Fakta / Föryngringskollen
- Föryngringskollen är ett femårigt forsknings- och utvecklingsprojekt som drivs av Skogforsk i samverkan med branschen. Ska pågå ytterligare tre säsonger.
- Syftet är att nå bättre plantöverlevnad genom tillämpad forskning och årliga inventeringar i planteringar hos de medverkande skogsföretagen.
- Inventeringarna görs efter en tillväxtsäsong, för ett urval även efter tre år.
- Utöver inventeringsdata tas även bestånds- och plantdata in från de medverkande skogsföretagens register samt väderdata från SMHI.
- 2023 inventerades 585 planteringar och 5 700 cirkelprovytor. Materialet som helhet omfattade cirka 21 500 tallplantor och 16 700 granplantor jämnt fördelade över Norrland, Svealand och Götaland.
- Deltagare är Sveaskog, Stora Enso, Holmen, Södra, Mellanskog, Norra Skog, SCA, Skogssällskapet och Skogforsk.
Föryngringskoll nu även i Norge
Nu tar Norge efter modellen för Skogforsk-projektet Föryngringskollen i artikeln ovan. Det stora forskningsinstitutet Nibio i vårt västra grannland kommer i stort sett att kopiera Skogforsks koncept.
– Vi har haft möten med dem och de kommer snart att vara i gång, fast bara när det gäller gran. Vi ska samarbeta och kommer så småningom kunna samköra data. Det känns jättekul, säger Mattias Berglund på Skogforsk.