Under förra året tog Skogsstyrelsen emot 54 108 avverkningsanmälningar gällande ”normal” skog. 295 ansökningar gällde avverkningstillstånd i fjällnära skog och 318 ansökningar om tillstånd att avverka i ädellövskog.
Av dessa ledde bara 13 stycken till artskyddsbeslut enligt miljöbalken.
Det här rör sig om ärenden som normalt sett hamnar över intrångsbegränsningen. Kända fall är de avverkningar som har begränsats på grund av lavskrika eller tjäder.
Artskyddsbesluten som togs enligt skogsvårdslagen, det vill säga under intrångsbegränsningen, var dock fler och nådde 71 stycken. Men knappt 60 av dem, eller cirka 80 procent, var enbart kopplade till tidpunkten som exempelvis förbud att utföra åtgärder under häckningstiden.
Hittills under 2017 har 77 artskyddsbeslut fattats enligt skogsvårdslagen och elva med stöd av miljöbalken.
Riktlinjerna för artskydd började gälla 2016. De två främst berörda myndigheterna, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, är dock inte nöjda med regelverket och tycker att det är svårt att tillämpa det på ett rättvist sätt. Man har bett regeringen se över det och göra det tydligare, men ännu har inget hänt.
– Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets generaldirektörer uppmanade miljödepartementet och näringsdepartementet i juni 2016 att se över artskyddsförordningen för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker. Det tycker vi fortfarande bör hända, säger Tove Thomasson, naturvårdsspecialist på tillsynsenheten på Skogsstyrelsen.
Ökar artskyddsbesluten generellt?
– Ja, med tanke på att vi fick de nuvarande riktlinjerna i juni 2016 så visst ökar det.
Är det någon viss typ av ärenden som ökar, till exempel en viss fågel?
– Jag tror inte att det går att se något sådant mönster.
Finns det något som tyder på att det har blivit fler artskyddsärenden sedan avverkningsanmälningar med kartor började publiceras på nätet i februari 2016?
– Nej, jag ser ingen sådan koppling.
Hur kan ett typiskt fall under intrångsbegränsningen se ut?
– Att man inte får avverka under häckningstid för att inte störa häckande örnar.
Och ett typiskt fall över intrångsbegränsningen?
– Jag kan inte säga något typiskt, eftersom de är så få. Men vi har några ärenden där vi ställer krav på försiktighetsåtgärder – som att inte avverka kantzon mot våtmark, lämna sumpskog, lämna hänsynsytor med äldre träd, lämna vissa trädgrupper etcetera – och där det sammantaget blir så mycket hänsyn att det går utöver intrångsbegränsningen.
ÖVER ELLER UNDER INTRÅNGSBEGRÄNSNINGEN?
Vad betyder det egentligen att ett artskyddsbeslut är över eller under intrångsbegränsningen?
– Jag brukar säga att under intrångsbegränsningen är det intrång som du enligt skogsvårdslagen ska tåla från det allmänna, säger Tove Thomasson på Skogsstyrelsen.
Under intrångsbegränsningen ger ingen ekonomisk ersättning.
Artskydd över intrångsbegränsningen går längre i kravställningen och fattas med stöd av miljöbalken. Här kan ekonomisk ersättning eller dispens från skyddet ges om arten lyder under svenska lagar, som bombmurklan. Om den däremot lyder under EU-direktiv, som lavskrikan, är Skogsstyrelsens nuvarande tolkning att ingen ersättning ges.
– Men vi skulle gärna vilja få ett sådant fall rättsligt prövat, säger Tove Thomasson.
SKOGEN 9/2017