Men den bild som ofta syns i media representerar inte hur kunskapsläget faktiskt ser ut, menar Nils Fagerberg, lektor i skogsskötsel vid Linnéuniversitetet.
Till Tidningen SKOGEN säger Fagerberg att mycket av motståndet bygger på gamla ingrodda synsätt och att ekonomiska intressen och förlegad kunskap motverkar nya metoder.
Kritiken av hyggesfritt landar ofta i att metoderna är olönsamma eller biologiskt begränsade. Men enligt Nils Fagerberg, som forskat på lönsamhet och ekonomi i skiktat skogsbruk, ger den bilden en skev uppfattning om forskningsläget.
– Det känns sorgligt att det blir ett så specifikt synsätt som får så mycket utrymme. Tittar man utanför Sveriges gränser, särskilt i Finland, har det gjorts jättemycket forskning de senaste 20 åren som visar en helt annan bild, säger Nils Fagerberg.
”Ett politiskt begrepp – ingen skötselmetod”
En central del i förvirringen handlar om hur vi pratar om skogen. Nils Fagerberg riktar själv kritik mot begreppet hyggesfritt skogsbruk.

– Hyggesfritt är inget skogligt skötselsystem, det är i grunden ett politiskt begrepp. Det säger bara att du i vissa faser har en kontinuerlig trädteckning och undviker stora kalhyggen. Men det säger ingenting om lönsamhet eller vilken skog du får.
I stället föreslår han att man skiljer på två tydliga huvudstrategier i skogsbruket:
Dels trakthyggesbruk, där man behandlar hela beståndet rationellt på stor nivå och avverkar alla träd samtidigt.
Dels skiktat skogsbruk (eller kontinuitetsskogsbruk), där man i stället utnyttjar skiktningen i skogen och jobbar med selektiv avverkning utifrån individuella trädval.
Individanpassat tänk utmanar gamla strukturer
Att steget till alternativa skötselmetoder upplevs som så laddat handlar enligt Fagerberg om att det utmanar hörnstenar i skogssektorns uppbyggnad.
– I det skiktade skogsbruket ställer man gamla kunskaper åt sidan. I stället för att bedöma skogen utifrån medelvärden på hela bestånd börjar man titta på enskilda trädivider. Varje träd får sin egen optimala tidpunkt för avverkning.
Han menar att metodens individanpassade och värdebaserade tänk ska gynna den enskilde skogsägaren, men att det inte passar dagens industriella värdekedja:
– Vi har byggt en industristruktur sedan 1950-talet som fokuserar på att producera mycket volym och hög andel massaved. De högupplösta metoderna med individuella trädval ger i stället en högre andel timmer av hög kvalitet och mindre massaved. Det är positivt för sågverken och för skogsägarens plånbok, men det passar inte alla delar av massaindustrin.

Värdetillväxt eller volymtillväxt
En bärande del i Fagerbergs resonemang handlar om skillnaden mellan ren volymproduktion och ekonomisk värdeproduktion. I det traditionella trakthyggesbruket är målet att hålla beståndets löpande volymtillväxt så hög som möjligt per hektar.
Men för den enskilde skogsägaren är det i slutändan inte bara kubikmeterna i sig som avgör lönsamheten, utan vilken kvalitet och vilka dimensioner virket har samt hur du kan fördela dina uttag.
– Tittar du bara på total volymproduktion kan det skiktade skogsbruket ligga något lägre. Men det verkligt intressanta är var tillväxten hamnar, förklarar Nils Fagerberg.
I en skiktad struktur dämpas tillväxten hos de mindre understående träden av krontaket från de grövre stammarna. Det kan beskrivas som förlorad tillväxt, men ur ett kvalitetsperspektiv lyfter Fagerberg att det finns flera vinster:
– När de yngre träden växer under ett skuggande krontak hålls grenutvecklingen tillbaka och årsringarna blir täta. Det ger ett timmer av högre virkeskvalitet för framtiden. Samtidigt styrs markens tillväxtkapacitet hela tiden om till de stora, redan värdefulla träden som står kvar och lägger på sig grova dimensioner.
I ett trakthyggesbruk avverkas en stor andel av träden som klena eller medelstora stammar under gallringsfaserna.
Bilden av blädningsbruk och omställning
Tidigare har docent Lars Lundqvist framfört i SKOGEN att alternativ som blädningsbruk i Sverige bara fungerar i fullskiktad granskog och att övriga hyggesfria metoder är krångliga omvägar till täta ungskogar. Men här skiljer sig Nils Fagerbergs syn på möjligheterna:
– Lars Lundqvist har rätt i att det är svårt och olönsamt att börja ställa om en slutavverkningsmogen, enskiktad skog. Men det är också det utgångsläge då en omställning är minst motiverad. Har du i stället en något klenare skog eller ett bestånd där det redan finns en antydan till underväxt ser kalkylen helt annorlunda ut.

Att granen är det lättaste och mest tåliga trädslaget att bläda råder det ingen oenighet om. Däremot framhåller Fagerberg att principen med individuella trädval fungerar även i skogar med inslag av ljuskrävande pionjärträd som tall och björk:
– Du kan absolut driva selektiv avverkning i tallskog eller blandskog. Men du måste hålla beståndet lite glesare för att släppa ner ljus. Det gör att du tappar i total volymproduktion, men å andra sidan kompenserar du det genom att tillväxten hela tiden hamnar på de mest värdefulla timmerstammarna.
Simuleringar ställs mot verkligheten
I debatten om hyggesfritt påpekas ofta att de långsiktiga slutsatserna om alternativa skötselmetoder bygger på teoretiska modeller och simuleringar, snarare än långvariga praktiska försök. Även om praktiska försök på fullskiktad granskog finns i landet, är kunskapen om omställning till stor del modellbaserad.
– Det stämmer att mycket forskning kring lönsamhet bygger på simuleringar, helt enkelt för att det är svårt att vänta 100 år på resultat. Men simuleringsstudier från Finland, exempelvis av forskare som Timo Pukkala, visar att mellan 50 och 70 procent av bestånden i finska förhållanden skulle vara lönsamma för den enskilde skogsägaren att börja ställa om till skiktat skogsbruk redan i dag.
I Sverige menar Fagerberg att analysverktyg som Heureka ofta gett en missvisande bild eftersom deras tillväxtmodeller i grunden är framtagna för enskiktad skog.
Skogsägarens mål måste styra valet
Avslutningsvis betonar Nils Fagerberg att diskussionen måste landa i vad den enskilde markägaren vill uppnå på sin fastighet. Han förespråkar inte att en enskild metod har alla svar eller ska ersätta allt annat.
– Trakthyggesbruk och skiktat skogsbruk har båda sina för- och nackdelar. Först måste man definiera vad man vill få ut av sin skog. Är målet maximal volym av massaved eller vill man maximera timmerkvalitet och värdeproduktion över tid? Metoderna är bara verktyg för att nå skogsägarens egna mål.
Om Nils Fagerberg
Lektor i skogsskötsel vid Linnéuniversitetet där han bland annat undervisar i hyggesfritt skogsbruk. Han forskar på ekonomin i skiktat skogsbruk och leder för närvarande ett nordiskt forskningsprojekt om optimering av individuella trädval. Fagerberg är utbildad jägmästare och självverksam skogsägare.
