SKOGEN #5: Tema natur- & viltvård

”Experimentera mera i statens skogar”

22 maj Vinstkravet på Sveaskog bör minska, tycker professor Lena Gustafsson som nyligen belönades med Artdatabankens naturvårdspris. I statens skogar bör man i stället testa alternativa metoder som ger bättre förutsättningar för en blandning av rekreation, produktion och biologisk mångfald.

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:
Intresset för alternativa brukningsmetoder är mycket stort, men kunskapen liten – använd mer av Sveaskogs enorma arealer till försök, säger Lena Gustafsson. Foto: Ulla Sundin Beck

Lena Gustafsson är professor emeritus vid institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala och pensionerad sedan ett antal år, men det betyder inte att hon har slutat att arbeta. Hon är engagerad i flera skogliga forskningsprojekt, både i Sverige och utomlands, och fortsatt delaktig i den skogliga debatten. Som i fallet med vad Sveaskogs enorma arealer skog bäst ska användas till.

– En viss produktion bör finnas, men vinstkravet måste minska dramatiskt. Det ­borde räcka med att de går runt. Här finns en jättemöjlighet att experimentera och visa vad som går att göra. Intresset för alternativa brukningsmetoder är mycket stort, men kunskapen är väldigt liten, säger Lena Gustafsson.

Nyligen fick hon SLU Artdatabankens naturvårdspris för 2024. Det är ovanligt att detta pris går till en forskare och inte en person som jobbar aktivt med naturvård.

I motiveringen står det bland annat att hon ”med uttröttligt engagemang och stor integritet varit en enande kraft inom ett konfliktfyllt forskningsområde. Genom att vara genuint intresserad av att förstå olika perspektiv har hon skapat förutsättningar för en kreativ och lösningsorienterad diskussion”.

– Det gör mig extra glad att få priset som forskare. Och jag vill vara noga med att säga att jag inte är naturvårdare, utan att jag forskar om naturvård, säger hon.

Biologisk mångfald ligger i skogs­ägarens händer, man kan göra mycket gott.

Under en lång karriär har Lena varit noga med att hålla sig tätt inpå dem som brukar skogen. Tillämpad forskning som alltså befinner sig nära verkligheten.

För att ta ett konkret exempel: Att en markägare lämnar orörda områden som naturhänsyn, gör det någon verklig nytta för biologisk mångfald?

– Ja, det visar forskning tydligt att det gör, om du jämför med att inte göra någonting.

Här har privata markägare en stor ­möjlighet att påverka, anser hon:

– Biologisk mångfald ligger i skogs­ägarens händer, man kan göra mycket gott. Ta reda på var dina naturvärden finns och anlita en virkesköpare som är intresserad av naturvård. Var mer ifrågasättande och ställ följdfrågor. Tänk som med banken; jämför alternativen och byt ibland.

Bra och aktuella exempel på tillämpad naturvård i skogen i dag tycker hon att Sveaskogs så kallade ekoparker är. Det är större områden med anpassad produktion som kombineras med rekreation, biologisk mångfald och kulturhistoriska värden.

På ett liknande sätt kan man beskriva det som SCA kallar för mångfaldsparker eller Holmens kunskapsskogar.

– De är goda exempel som de här bolagen har drivit fram själva, konstaterar Lena Gustafsson.

Framåt har hon stora förhoppningar på det område i Västmanland som drabbades av omfattande skogsbränder sommaren 2014, då nästan 14 000 hektar eldhärjades. En stor del av dessa marker får nu utvecklas fritt, eftersom Naturvårdsverket köpte en stor del och Sveaskog avsatte en ekopark.

– Lövet har sprutat upp och nu kommer även tallen. Tänk att få se hur det ser ut där om hundra år, det kommer att bli en fantastisk blandskog, säger Lena Gustafsson.

PRISAD Lena Gustafsson tilldelades SLU Artdatabankens naturvårdspris 2024 för sin, enligt motiveringen, ”enastående förmåga att vara enande kraft inom den konfliktfyllda skogsdebatten. Trots många obekväma sanningar har hon lyckats med den svåra uppgiften att vara en viktig och uppskattad kunskapsförmedlare både inom naturvård och skogsbruk”.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Anna blir chef för Mellanskogs rådgivning
SkogsJobb